Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM INTELLIGENSENS NATUR OCH UTVECKLING I 83
och gemensam orsak till alla riktiga tankeprestationer. Den förra
vägen är den vanliga. Och man tror sig nå målet dels genom
att förutsätta, att intelligensyttringarna kännetecknas av
relationstänkande eller mera speciellt av logiskt tänkande, dels
genom att empiriskt söka visa, att resultaten från logiska prov
bäst stämma överens med lärarnas intelligensvärderingar av
sina undersökta elever. Värdet av dylika förutsättningar har
tidigare diskuterats. Vidare kan erfarenheten knappast sägas
ge övertygande belägg för sagda överensstämmelse. Så t. ex.
tror W. Stern på läraromdömets vetenskapliga värde i sagda
avseende och anför en korrelation av omkring 50 %, medan
andra lika kända intelligensforskare, t. ex. Terman och
Spear-man, likaså finna en korrelation på omkring 50 % men anse
den otillfredsställande. Att Stern erhållit en större
överensstämmelse mellan logiska tests och läraromdömet har sin
nöjaktiga förklaring i att skolundervisningen ofta är för abstrakt
för barnen i gemen och att lärarna vanligen uppskatta dem
högre, som på grund av ett mera utvecklat abstrakt tänkande
kunna relativt klart och tydligt besvara abstrakta och mera
invecklade frågor och problem. Ingenting hindrar emellertid,
att deras riktiga tänkande i något annat avseende än det
abstrakt logiska liksom överhuvud det rent teoretiska är
sämre beskaffat än de övriga barnens.
I vår tidigare analys utskilde vi idén om en själslig
förmåga, eftersom den innebär ett metafysiskt sätt att
orsaks-förklara det intelligenta tänkandet. Idén är så djupt rotad i
det vanemässiga tänkandet, att den kan betecknas som en
naturlig föreställning hos det allmänna medvetandet. För folk i
allmänhet är väl »intelligens» ofta liktydigt med rätt och slätt
»gott huvud». Men så snart man söker närmare klargöra,
vari det »goda huvudet» består, påverkas reflexionen genast
av sagda idé, med påföljd att det uppkommer ett
ovetenskapligt kausaltänkande. För att kunna förstå de
efterföljande starkt sammandragna analyserna av de viktigaste teo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
