Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM INTELLIGENSENS NATUR OCH UTVECKLING I 83
upplevelsemoment. Resultatet blir, att han tror sig uppleva
intelligensförmågan, sådan han tänker sig den. För att en
psykologisk beskrivning skall kunna göra anspråk på
objektivitet, fordras emellertid att psykologen visar sig ha kritiskt
granskat de psykologiska begrepp, som komma till
användning i hans reflexion över den psykiska upplevelse, han
beskrivit. En sådan logisk analys av grundbegreppen saknas
emellertid i Sterns arbeten.
Anser sig Stern på introspektiv väg kunna uppvisa
förekomsten av en allmän intelligensförmåga, söker däremot
Spear-man m. fl. nå samma mål genom ett helt annat
tillvägagångssätt. Genom att kvantitativt undersöka överensstämmelsen
mellan tänkandets prestationsförmågor i olika avseenden, t. ex.
att kombinera, draga slutsatser etc., tro de sig kunna
experimentellt påvisa förekomsten av en allmän intelligensfaktor,
som antages vara orsak till korrelationen. Spearman antager
dessutom särskilda faktorer, en för varje begåvningsform. Det
är ej nödvändigt att ytterligare relatera Spearmans resonemang.
Principiellt kan man göra den invändningen, att en korrelation
mellan resultaten från skilda grupper tankeprov icke
klar-göres därigenom, att en och samma intelligensfaktor
förut-sättes vara verksam vid lösningen av samtliga prov.
Antagandet för i stället med sig en teoretisk svårighet, nämligen
hur faktorn skall tänkas vara verksam vid den riktiga
lösningen av proven. Tidigare har visats, att tanken på ett
kausalförhållande mellan det riktiga tänkandet och något annat
är realiter meningslöst. Skall faktorn betyda en känd eller
okänd psykologisk eller fysiologisk realitet, som konstitutivt
betingar, att prestationerna bli riktiga, oavsett av vad slag
de äro, måste man fråga, med vad rätt endast en sådan
realitet antages. Man kan peka på den roll, som medvetandet
om sammanhang överhuvud och logiska i synnerhet spelar,
på klarhets- och tydlighetsförnimmelser, på snabb
föreställningsaktivering etc. Vilket slags riktigt tänkande betingas ej av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
