- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiotredje årgången. 1937 /
212

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 o O

SVANTE BOHMAN

här är fråga om en faktor och en allmän eller för allt
tänkande gemensam och denna kallas just intelligensfaktor, har
man anledning förmoda, att författaren avser en kausal
förklaring av det riktiga tänkandet. I likhet med Jaederholm
behärskas han i så fall av ett förtunnat
förmögenhetspsyko-logiskt tänkesätt, samtidigt som han av experimentella skäl
vänder sig däremot och söker anlägga en psykologisk
synpunkt. De teoretiska svårigheterna i sin motsägande
ståndpunkt undgår han genom att lämna grundbegreppet
odefinierat.

Översikten av teorierna i intelligensforskningen har till
fullo visat, att de principiellt behärskas av ett
fördomsbe-stämt betraktelsesätt.1 Naturligtvis inverkar det på
uppläggningen av den experimentella intelligensmätningen. Som
förut sagts skulle man kunna utforska beskaffenheten av det
riktiga tänkandet i olika avseeenden och på olika
intresseområden med hänsyn taget till skilda utvecklingsstadier genom
att skaffa sig grupper av tests, som komma i fråga från
dessa olika synpunkter. I stället har man emellertid sökt
en kvantitativ uppskattning av vad man kallar den allmänna
intelligensförmågan eller -faktorn, en uppskattning, som måste
bli ju mer missvisande, ju mer tänkandets utveckling genom
övning och tilltagande reflexionsrikedom med stigande ålder
hos personen betingas av olika intressens tillväxt och
utge-staltning, och ju mindre man beaktar tänkandets olika
huvudtyper, t. ex. konkret och abstrakt tänkande. Detta till trots
har man kunnat uppgöra testskalor och differentiera
ungdomen i intelligensåldrar, vilket visar, att den kvantitativa
uppskattningen varit tillräckligt omfattande för att ge en viss
uppfattning om de ungas olika utrustning för riktigt tänkande,

1 I The journal of educational Psykology (mars och april 1921) ha
14 framstående psykologer sammanfattat sina resp. teorier om
intelligensen. Th. B. Ballard har sammanställt dem i tre grupper i Group*
tests of intelligence (1922).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1937/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free