Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - E. Söderlund: Arbetsuppgifter utgivna av Nils Hänninger. Sveriges historia för folkskolan. Av Arvid Rosén och Jenny Wahlman. I. Tiden till 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
2 53
Anmälningar och recensioner.
Arbetsuppgifter utgivna av Nils Hänninger. Sveriges
historia för folkskolan. Av Arvid Rosén och Jenny
Wahlman. I. Tiden till 1660. Svenska Bokförlaget (P. A. Norstedt
& Söner), o: 50 kr.
I den av Nils Hänninger utgivna serien av arbetsuppgifter har
nyligen utkommit ett nytt häfte, Arbetsuppgifter i Sveriges historia
för folkskolan. Författarna äro två kända folkskolepedagoger,
rektorn Arvid Rosén i Göteborg och folkskollärarinnan Jenny
Wahlman i Gävle. Utgivandet är ett led i strävandena att skapa
hjälpmedel för inriktandet av undervisningen i våra skolor på en
ökad grad av självverksamhet från elevernas sida. Boken torde
emellertid liksom sina föregångare i serien ha ännu ett syfte,
nämligen att bidraga till fixerandet av en viss bestämd
minimi-kurs, vad själva inlärandet av historiska fakta beträffar.
Den sista synpunkten är ingalunda oviktig. Med den
betydelse, som betygen, även folkskolebetygen, numera erhållit, då det
gäller att tillsätta platser, är en viss standardisering av
minimikraven i hög grad önskvärd. Det kan dock icke betvivlas, att
fordringarna beträffande denna del av ämnet historia äro
synnerligen varierande, och de torde nog snarare variera över än under
den gräns, som skulle kunna betraktas som optimum.
Historieundervisningen har ju ett dubbelt syfte: dels att
meddela vissa kunskaper, att bibringa eleverna vissa fakta ur
mänsklighetens och i synnerhet vårt folks historia, dels och framför
allt att öka elevernas förmåga att förstå -och riktigt bedöma den
tid, i vilken de själva leva. Man kanske skulle kunna säga, att
det första målet icke är något mål i och för sig, utan att det
är och bör vara blott »ein Mittel zum Zweck». Detta kan nog
vara riktigt. Men i realiteten kan man ej — allra minst i fråga om
historien — komma ifrån, att rent traditionella synpunkter på vad
som skall kunnas, vad som eleverna böra inlära i form av
minneskunskap, komma att spela in. Däremot är ej heller mycket
att invända, om blott tendensen hålles inom tillräckligt snäva
gränser. I detta avseende förefaller mig det Rosén-Wahlmanska
häftet ha åtskilligt att ge till ledning, särskilt för unga pedagoger,
och de genom s. k. A-uppgifter fixerade kraven vittna om en
klok moderation både beträffande mängden av det medtagna
stoffet och hänsynen till den traditionella uppfattningen om vad
man »bör ha reda på» om sitt lands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
