Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - E. Söderlund: Arbetsuppgifter utgivna av Nils Hänninger. Sveriges historia för folkskolan. Av Arvid Rosén och Jenny Wahlman. I. Tiden till 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 53
Det andra målet, som för mig står som det viktigaste, skulle
jag vilja karakterisera som historieundervisningens fostrande
uppgift. Den är ju i högsta grad maktpåliggande. Ingen statsform
är, som statsrådet Engberg en gång påpekade, så beroende av
de enskilda medborgarnas kvalitet som den demokratiska. På
dessas förmåga av självständigt tänkande i samhälleliga ting
beror i själva verket demokratiens hela existens. Men eftersom det
riktiga bedömandet och förståendet av de nuvarande
förhållandena förutsätter kännedom om det förgångna, om hur vårt
nuvarande samhälle vuxit fram, får historieundervisningen här en
uppgift, som är så betydelsefull, att man skulle våga säga, att
knappast något av de andra skolämnena är av samma vikt.
Det sätt, på vilket undervisaren måste söka nå det mål, som
ovan skisserats, blir emellertid helt beroende av den intellektuella
utvecklingsgrad, som hans elever uppnått. Medan man i
gymnasiet söker utveckla förmågan av ett logiskt reflekterande över
det tillgängliga kunskapsstoffet, är man i folkskolan, vars elever,
då de läsa historia, befinna sig i tio- till fjortonårsåldern,
hänvisad till att i huvudsak arbeta på ett helt annat sätt. Här
gäller det att utnyttja den tillgång, som ligger i barnets starka
och livliga fantasi. Det är på den vägen, som en konkret
föreställning och därmed även förståelse för gångna tiders
förhållanden och människor måste skapas. Det är med avsikt, som
jag här placerar ordet förhållanden först. Människan är sig dock
i grunden ganska lik i alla tider, och barnet kan, då det skall
föreställa sig en historisk personlighet, i stor utsträckning utgå
från egna erfarenheter och iakttagelser, med andra ord från sin
egen föreställningsvärld. Men då det blir frågan om levnads- och
samhällsförhållanden, bli svårigheterna så mycket större. Barnets
föreställningsvärld är ju sä begränsad, att det ofta har svårt för
att föreställa sig en tillvaro, som är så till den grad olik dess egen,
som t. ex. medeltidens eller stormaktstidens. Därför måste stoff för
fantasiarbetet erbjudas i riklig mängd, korrekt och i en för barnet
lätt tillgänglig form. Att göra detta är kanske den svåraste uppgift,
som historieläraren ställes inför. Det kräver förmåga att berätta
på ett levande och medryckande sätt, det kräver mycken
förberedelse, även av den fackutbildade, och det tar mycken tid —
visserligen oftast väl använd.
Det är på denna punkt, som de Rosén-Wahlmanska
arbetsuppgifterna ha mest att ge. Det sker genom de s. k.
B-upp-gifterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
