Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - E. Söderlund: Arbetsuppgifter utgivna av Nils Hänninger. Sveriges historia för folkskolan. Av Arvid Rosén och Jenny Wahlman. I. Tiden till 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 53
stora svårigheter. Frågeformen dominerar och måste väl göra det,
om man skall uppnå ändamålet, att fästa elevernas uppmärksamhet
på det, som är viktigast och som alltså bör inläras. Men den
kräver icke endast, att frågeställaren själv vet, vad han vill ha
för svar, utan även, att formuleringen blir så exakt, att elevens
möjlighet att missförstå frågan reduceras till ett minimum. Läraren
har ju här inte samma möjligheter som vid utfrågning av en läxa
i skolan att genom ett snabbt ingripande korrigera eventuellt
uppkomna missförstånd. Sådana uppgifter med en mindre lyckad
formulering återfinnas t. ex. på sid. 33 »Hur växte
allmogehären?» och sid. 35 »Skildra, hur de långvariga krigen gjort
svenskarna till ett fattigt folk». Att frågan är förklädd till en
uppmaning, gör formuleringen snarare sämre än bättre. Men
även då eleven med största sannolikhet icke på grund av frågans
formulering kommer att fastna i icke avsedda associationsbanor,
måste givetvis kraven på en språkligt korrekt frågeform
upprätthållas. Häremot synda författarna på några ställen. Redan på
första sidan frapperas läsaren av ett dylikt fall. Men dessa
erinringar rikta sig blott mot några få detaljer, som med säkerhet
komma att korrigeras i en senare upplaga.
Beträffande urvalet av det stoff, som är avsett att inläras, kan
man väl knappt framföra befogade anmärkningar. Det
väsentliga har kommit med, någon gång även sådant, som kanske skulle
ha kunnat lämnas å sido. Att taga upp Snorres subjektivt
färgade saga om lagman Torgny till behandling bland A-uppgifterna
och låta den skildringen lämna stoff till betraktelser över
sveakonungens maktställning omkring år 1000 är nog ej ens alldeles
lämpligt. Men på det hela taget ha författarna, som förut nämnts,
iakttagit en berömvärd begränsning, även inför det sagostoff, som
alltid legat det svenska folket så varmt om hjärtat.
Att det i den rika samlingen av B-uppgifter skall finnas en
och annan, som man skulle kunna rikta en amärkning mot, är
ju ganska naturligt. Rent principiellt har man nog anledning att
fråga, om kartuppgifterna alltid äro så lyckligt valda. Ett
typiskt exempel utgör B. 4 sid. 29—40, där uppgiften är att på
en karta färglägga det svenska väldet vid en, så vitt jag kan
förstå, ej klart fixerad tidpunkt under 1500-talet.1 Många för att
ej säga de flesta av våra folkskolor äro nog rätt klent försedda
1 De felaktiga uppgifter, som insmugit sig i formuleringen, äro
korrigerade på en särskild rättelselapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
