Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Pedagogiska Sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323 ADOLF SÖDERLUND
mande språk. Men oupprnärksamhet och skollättja kunna
också ha helt andra orsaker. Om man märker, att en elevs
prestationer äro ojämna, att han tydligt sackar efter eller att
han förefaller alltmera glömsk, bör läraren remittera eleven
till skolläkaren. Och ju förr detta sker, desto större äro
utsikterna att de verkliga orsakerna till elevens oförmåga att
följa med i arbetet upptäckas. Hittills ha nog lärarna i
alltför ringa grad förstått att uppskatta den s. k.
läkepedagogiken, vilken emellertid skulle kunna bli till stor nytta för
skolans verksamhet. Meningen är naturligtvis ej, att lärarna
själva skola börja »kvacka» — kvacksalvare finns det nog av
på andra områden — nej, det räcker nog med att läraren
och fostraren förstår att förebygga eller åtminstone ej
grundlägga skador hos sina elever. Lärarens brist på
självbehärskning kan nämnas som ett exempel på farlig andlig
smitta.
Samskoleproblemet har nu fått ny aktualitet, särskilt i
folkskolan. Den teoretiska pedagogikens ståndpunkt synes
icke låta sig förena med en mera allmän tillämpning av
samundervisning. Främst poängterar man det faktum, att pojkar
och flickor i regel utvecklas i olika tempo, bl. a. under
pubertetsåldern. Om det visar sig, att flickor ej alltid passa
så väl i de nuvarande läroverken, så bör man nog också
betänka, att dessa läroanstalter från början skapats med
hänsyn endast till manliga elever. Hela denna invecklade
skolfråga skulle kanske komma en förnuftig lösning närmare, om
den praktiska pedagogiken toge mera lärdom av de resultat,
som den differentiella psykologien kommit till eller kan
komma till.
Är undervisning eller uppfostran av lika betydelse i
skolans arbete? Det är en fråga, som hittills besvarats ganska
olika av teoretiker och praktiker. Den vetenskapliga
litteraturen sysslar främst med uppfostringsproblem, medan skolans
folk önska utredningar rörande effektiva undervisnings- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
