Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
baade «lisj-ongen» og «mamadalten»!––––Well,
skidt med det — han skulde staa op saasnart ho
mor rørte paa sig imaara!
––––––-Va ho vaken enno tru?
«Ke da va, Permand?»
«Jau da va — ja sir du, e ligg her og tenkje
paa korlesen da kan ha seg, at Gud kan læt saant
nokka forfærdele ske med ho 01ine.»
— Det var ikke Gud!
— Hvem da?
— Det var djævelen.
— Var han sterkest?
— Nei —
— Jo det var han! Peder reiste sig op paa
albuen.
— Han maatte ikke snakke sa stygt! Beret tok
haardt om armen som laa om hende.
— Jo for han fik alt som han vilde! Gud vandt
ingen verdens ting med ham! Peder blev høi og
sikker i maalet.
Beret snudde sig til ham:
«Kan du sei meg kor du e ette al de der
tan-kan?»
«E kan sjaa da!» betrodde han hende tillidsfuld.
«Gud vinn kje ainna end aa faa folk tel aa dø —■
og læs i Bibelen — og gang tel kjerka — og saa
tæl al dauengan!»
«No maa du styr deg!»
«Da gjær e slettes ikkje! Før den ainnerkaren,
han faar di ihop aa slaas — tel aa gjær hor — tel
aa dræp kvarainner,––––han stel tel alt gale —
her e jo kje nokka ainna eller gale!» Peder var
glad og lys i maalet.
Beret sat i sengen. Guttens ord virket saameget
forfærdeligere, ved det at han sa dem med slik
inderlighet. I en tone som en der ber om det
dyreste, fortalte hun ham om den synd han begik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
