Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Det nya lägret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vackert,» sade han, »löfskog och äng! Här blir jag snart
bättre.»
»Det här blir bekymmersammare för hvarje dag, Pavo.
Snart faller löfvet, och så ha vi vintern öfver oss. Hur
skola vi då kunna berga den sjuke, barnet och oss själfva,
om vintern blir hård och lång. Visserligen finnes här mer
vildt än på någon annan trakt jag sett, så för vårt
uppehälle behöfva vi ej frukta. Men vi måste besluta oss snart,
om vi skola uppföra en vinterbostad, ty, som sagdt, tiden
lider. Hur är din mening, Pavo?»
»Jag skulle vilja veta, om vi ha svenskar nära oss norr
ut med älfven.»
»Rätt så, Pavo! Begif dig utaf och spana ut, hur därmed
förhåller sig. Under tiden sätter jag ut fällor för
bäfrarna, och så besluta vi oss sedan du kommit åter.»
»Hur är det med dig i dag, Bertil?» frågade Pekka då
Pavo aflägsnat sig. »Jag vet icke, Pekka. När du går till
riskojan där du fann mig, maka undan riset och gräf litet
där jag hade hufvudet. Du finner då något. Kom och gif
mig det!»
Pekka återkom med ett litet väl ombundet knyte och
gaf det till Bertil.
»Tack Pekka! Här har jag något som jag vill du skall
se. Kanske kan du också begagna det. Se här en bibel
och där en bok!»
»Ah!» sade Pekka och grep ifrigt efter böckerna. »Kan
du själf läsa dem, Bertil?»
»Nej, det kan jag icke, men Gretti, hon kunde, och hon
läste ofta för mig. Nu äro dagarna så långa för mig, Pekka,
att jag ville bedja dig, om du kan, läsa för mig en stund.»
»Ja, Bertil, det kan jag, och det vill jag. Jag läser
gärna för Pavo och Pavo för mig då vi äro hemma hos oss;
men nu på denna vandring har det ej blifvit något af, ty
vår bok ha vi icke med oss.»
»Ni ha då ett hem, ni två?» sade Bertil. »Jag trodde
ni voro lösfinnar ni som jag.»
»Nej, icke så alldeles lösfinnar, Bertil. Vi hafva nog
hem, och jag önskar jag hade både dig och flickan där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
