- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
22

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den sista tjänsten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8. Den sista tjänsten.



Nu kom en tid af träget arbete för Pekka och Pavo.
Bäfverfällorna och deras skötsel, timringen på det nya pörtet,
uppsättandet af ett björngiller och jakt för de dagliga
behofven, allt detta gjorde, att de icke vistades vid kojan
annat än om nätterna, då maten lagades, och resten af tiden
hvilades. Bertils sjukdom var fortfarande som förut.

»Jag tror vi göra oss onödigt besvär, Pekka,» sade Pavo
en dag då de hvilade litet med timringen, »vi komma nog
icke att bo här i vinter.»

»Kanhända,» svarade Pekka, och så började de timra igen.

Några dagar därefter var pörtet färdigt, och man höll
på att pröfva muren då Gretti kom springande och ropade:
»Pekka, Pavo, kom! Far vill tala vid er. Han är så sjuk,
så sjuk!»

De skyndade till och funno Bertil sittande stödd mot
väggen; ur munnen och nedåt bröstet flöt blod.

»Det lider för mig,» sade han. »Jag kommer aldrig
upp mera. Tag vara på Gretti och skaffa henne till Grills!
I min kunt ligger något som ni skola lämna Grills. Det är
skickningen från hemmet.»

Bertil syntes medtagen, hvarför Pekka lade honom ned
på bädden, och han sade sig vilja sofva. På kvällen utbröt
ett häftigt oväder: stormen röt, regnet piskade löf och barr
från träden, och forsen dånade hemskt; man var glad att ha
tak öfver hufvudet.

»Hjälp mig upp! Jag vill sitta uppe,» sade Bertil då
männen legat en stund. »Gretti!» — »Hon sofver,» sade
Pavo. »Skall jag väcka henne?»

»Nej. Läs något för mig, Pekka!»

Pekka gjorde så, men läsningen afbröts, Bertil hostade,
och så flöt blod från hans mun. Blott ett ögonblick, och
hufvudet föll ned på bröstet.

»Frid öfver honom, Pavo! Han har kämpat ut.»

Båda sutto länge tysta, men på en gång reste de sig:
samma tanke hade kommit öfver dem. De fattade sina yxor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free