Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Häkken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med svenskarna satte efter röfvarna. Spåren efter dessa
voro icke svåra att följa; de ledde till en grotta i
Tjufberget, där röfvarna gjort eld och hvilat. Men där
förlorades också spåret; man stod rådvill. Då påträffade man
oförmodadt en kringvandrande köpman, hvilken berättade,
att han föregående kväll sökt natthärberge vid Boviggen,
där man redt en bädd åt honom på bordet. Han
misstänkte dock sitt värdfolk, rullade tillhopa sina sängkläder
så att de liknade en människokropp, lade sin mössa på
hufvudgärden och kröp själf under bordet.
En stund därefter kom någon in, och han hörde, hur
ett kraftigt yxhugg träffade det människolika byltet. Därpå
aflägsnade sig den som utdelat hugget, och han hörde från
det angränsande rummet en grof röst yttra: »Kom nu! Den
oxen stångas icke mera.» Då smög handelsmannen sig ut
och till sin häst, den han bundit i skogen, och red sedan
så fort som hästen förmådde springa.
Med ledning af denna underrättelse kommo förföljarna
på rätt spår och nådde Boviggen i skymningen. Röfvarna
voro just då i badstugan. På Häkkens råd omringades
denna. Dörren tillbommades, och så tände man eld i alla
hörn. En röst skulle då yttrat: »Det är hett i den svenska
skog!» — »Blir nog hetare än,» svarade Häkken, och då
förstodo röfvarna, att deras tid var ute. Genom gluggen
kastade de instängda ut ett spädt barn, men Häkken slungade
det in igen, under förklaring, att ingen lefvande skulle
komma ut.
Genom det bistånd Häkken lämnat sina svenska grannar
på denna färd vann han deras beundran, men väckte äfven
genom sin omänsklighet deras fruktan; man vågade intet
emot honom från den tiden.
Däremot föll det några Nysockenskarlar in att beskatta
honom på några lass råg, som de bortförde från en Häkken
tillhörig svedja.
Så snart Häkken fick underrättelse härom, beslöt han
förfölja dem och återtaga det förlorade. I all hast fattade
han ett slagträ, uppskar sina byxor där bak för att kunna
löpa obehindradt, och så bar det af i raskaste fart.
Bönderna upphann han vid en bäck, där de rastade, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
