Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. En gammal vän till Finland och finnarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mäster Lukas, behöfde de just intet annat. I allvarligare ton
tillade han nu, att en sådan sedel skulle de få, en för hvar,
på det de skulle kunna i frid och ro företaga sin hemresa
och upplysa sina landsmän om huru saken var och framföra
hans ord.
»Du kan hämta sedlarna i morgon, Lukas. Till dess
friar du nog dina vännerr» sade grefven, åter leende.
»Tack, grefven! Han är då en riktig karl, nu som förr.
Vore jag som han, skulle jag rifva sönder den där dumma
lagen om finnarna. Adjö nu! I morgon kommer jag igen.»
Därmed aflägsnade sig Lukas och hans vänner.
»Se så, go’ vänner,» sade Lukas då de kommo ut, »nu
tror jag allt det blir bra för eder, ty då grefve Per sagt
så mycket som nu, menar han mera. Jag tror ni kan vara
belåtna med eder resa och tryggt gå hem och arbeta igen.
Men låt oss taga ut stegen; jag är sugande, och mor går
nog där hemma och väntar på oss med frukosten.»
Finnarna hade sedermera ett långt samtal sins emellan.
Deras oro för framtiden var icke häfd, ehuru grefvens ord
ingifvit dem förhoppningar, i hvilka Pekka stärkte dem.
Hans sunda förnuft sade honom nämligen, att det stränga
påbudet icke skulle tillämpas, eller knappast kunde tillämpas.
Tryggade af grefvens och Lukas’ närhet, gingo de sedan
ut och sågo sig omkring i den stora staden, och då Lukas
senare uppsökte dem gjorde de små inköp för hemmet. Pekka
och Pavo försågo sig med en för framtiden beräknad stor
kvantitet krut och bly, jämte andra förnödenheter för jakten,
fisket och vistelsen i skogarna.
Man afvaktade nu blott morgonen och frisedlarna för
att återvända till hembygden.
Sedan de följande dag erhållits följde Lukas och hans
husfolk finnarna till sjöstranden, där afskedet togs då de
stego i Isak fiskares båt. »Välkomna åter till oss!» ropade
Lukas, »om ni någon gång mer komma hitåt igen.»
»Tack!» ropade alla finnarna, som på en gång rest sig
upp och blottade sina hufvud, och detta var nog en
ärebetygelse som icke ofta kom någon svensk till del. Också
sade Mårten Pekkelan: »För den karlen skulle jag slåss till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
