- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
133

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Veteranerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

söndagen, svarade han ingenting, utan klef i båten och satte
sig utan att under färden deltaga i samspråket.

Då de stego i land frågade Piggen Ram, hur jakten
gått föregående vecka. »Bra,» sade han och af kastade sin
näfverkunt, hvars innehåll han tömde i gräset. »Dela,»
sade han, »och hämta mera, om ni vill!»

»Å,» sade Munter, »du har återigen skjutit en björn,
och den icke heller af de minsta, kan jag se. Nå, nå! Du
heter ej Ram för ro skull heller. Hur lider det med krutet
ditt?»

»Slut!»

»Det blir väl råd för den saken, ty i kväll kommer
min svåger och har krut och bly åt oss alla.»

Härtill svarade Ram icke ett ord. Han stod blott och
stirrade på Pavos bösskolf, där denne inskurit sitt bomärke.
Han syntes under vandringen till pörtet icke kunna taga
sina ögon från Pavo och hans bössa.

Vid stugan mötte de en karl som bar en stor börda.
Det var Munters svåger, Han blef vänligt hälsad af alla,
och så slog man sig ned för att höra nyheter från
svenskbygden.

De voro icke så snart framförda, de, ty systern och
äfven karlarne afbröto honom med frågor om många saker
och ting, och med det långsamma, saftiga och omständliga
sätt hvarpå skogsbor afhandla allting gick aftonen, och kvällen
nalkades. Det blef ett uppehåll i berättelsen. Då tog
Munter fram »boken» och började läsa, som vanligt var då
de tre gamla krigsmännen sammanträffade och sabbatstiden
inföll.

Af hvad Munter läste och finnarna sedan sjöngo kunde
de båda kvinnorna — ty två voro de sedan äfven Piggens
hustru tillkommit — och deras landsman, svensken, icke
förstå och uppfatta allt. Men hvad de icke förstodo kände
de i sina hjärtan, och den sabbatsstunden var dem lika
högtidlig som om de varit hemma hos de sina.

Söndags morgonen läste Pekka. Man var nu ute och
hade slagit sig ned i gräset. Munter hade läst säfligt med
mullrande stämma och långa uppehåll, Pekka läste klart och
tydligt, med själfull röst och kraftfull stämma. Sången ljöd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free