- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
206

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 42. Minor och kontraminor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bönder och finnar hade med ifver och lust arbetat på
att först upprifva betäckningen öfver den lilla vattenrännilen
och sedan utvidga den. Det gick fort nog med arbetet, ty
man upptäckte snart, att detta var bäckens gamla väg, som
af hålans invånare lagts igen. Sedan hade de, för att få
hålan fri från vatten, ledt bäcken åt annat håll. Man
turade om och arbetade hela natten, och då följande morgon
grydde var arbetet fullgjordt.

Man hvilade en stund, rustade och gladde sig åt hvad
komma skulle. Då alla männen återvändt till sina poster
vid hålans utgångar signalerades till Ram. Han afdämde
nu bäcken, hvarvid vattnet hastigt rusade in i sin utvidgade
gamla väg och ned i hålan.

Bullret af vattnets brus väckte röfrarnes bestörtning.
De sprungo ögonblickligen upp och hörde Vargen ropa:

»Fort hit och gör en fördämning!»

Och så en hel rad af förbannelser öfver dem som stodo
utanför hålan. Alla man grepo verket an. Man vältade
lösa stenar in i gången, tillstoppade mellanrummen med
kläder och allt hvad man i hast kunde påfinna.

Att börja med såg det ut som om vattnet skulle kunna
stoppas; men snart sprängdes delar af fördämningen, vattnet
rusade ut, snart stod det fotshögt upp i hålan, och så brötos
ytterligare stycken af fördämningen, och allt jämt växte
vattnet.

»Fort ned med vårt bröstvärn!» ropade Vargen, »eljes
bli vi ömkligen dränkta.»

Alla insågo, att så skulle ske och drefvo arbetet med
kraft. Den ena stenen efter den andra vältades ned i sjön,
stora stycken af muren rasade för männens kraftiga
påtryckning. Men nu stod ock vattnet dem redan under
armarna då muren var nedbruten och vattnet rusade ut och
ned i sjön.

Uttröttade af det häftiga arbetet, vadade röfrarne till
gången uppför berget, där de träffade Jämten och flickorna.
Med glädje funno de, att Jämten, med hjälp af de båda
kvinnorna, haft den rådigheten att rädda deras hoppackae
saker och, bäst af allt, deras bössor och öfriga vapen.
Vargen gaf högljudt luft åt sin glädje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free