Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 48. Ole Fjældstuens tjäderjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Är detta den sjö du nämnde, hvars östra ände går
intill svenska gränsen?» sade en som finnarna hade svårt
att förstå.
»Ja,» svarade en man som de tydligen förstodo var
deras landsman.
»Nå, då slå vi oss ned här,» sade samme man. »Du
får vända åter och rapportera, att vägen hit är fri. Vi
vänta dem här så tidigt som möjligt i morgon bittida. Ät,
hvila litet och gå sedan! Har du förstått mig?»
»Ja.»
Därpå gingo de fyra männen framåt. Den tilltalade
mannen slog sig ned vid sidan af vägen, öppnade sin kunt
och lade sig att äta i all sköns ro.
Våra spejare kröpo ned bakom stenarna, och där förde
de ett hviskande samtal, hvaraf följden blef, att Pavo
lämnade dem och ljudlöst försvann in i skogen. En kort
stund därefter hördes åter steg på vägen som de fem
männen kommit, och snart syntes Pavo, åtföljd af Tispa, helt
sorglös vandra vägen fram. Den ätande finnen hade genast
då han hörde stegen dragit sig tillbaka, men då han varsnade
Pavo återtog han helt lugnt sin plats och sysselsättning.
Tispa, som sprang en bit före Pavo, gjorde ett plötsligt
halt då hon kom midt för finnen; därpå gick hon till honom
och började vänslas omkring honom. Den vänligheten
belönade finnen med att gifva henne en bit mat, och i
detsamma var Pavo framme. Han stannade, växlade några
ord med finnen, hvarpå han slog sig ned bredvid honom,
och snart såg man de båda finnarna i all sköns ro blossa
på sina pipor under det de samtalade.
Efter en stund stego båda upp, hvarpå de skildes. Den
främmande finnen gick åt väster och Pavo åt motsatt håll.
En liten stund därefter var Pavo hos de sina mellan
stenarna, där de väntade honom.
»Nå?» sade Pekka.
»Krigarflocken som kommer här förbi är ansenlig, sade
mannen, som i mig icke misstänkte en svensk. Den tänker
framtränga efter sjöarna och vidare in i Sverige, under det
hela den öfriga hären går till skansen. De medföra kanoner
och ryttare i mängd, och äro öfvertygade om att de med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
