- Project Runeberg -  Om straffrättstheorien och penitentiärsystemet /
3

(1849) [MARC] Author: Christian Naumann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något särskilt brott eller grupp deraf, velat göra ett
försök rörande straffrättstheorien och
penitentiärsystemet samt det senares ställning till den förra — en
bland dagens och vettenskapens vigtigaste frågor —;
dervid lika lifligt kännande det inflytande, hvilket
doktrinen kan utöfva vid en lagförbättring, som erkännande
de brister, hvilka vid ett så svårt ämnes behandling
Förf. ej kunnat undvika, hvarföre detta försök med all
anspråkslöshet framträder. Wid författandet af denna
skrift hafva, jemte Hegels Philosophie des Rechts,
Abeggs, Beaumonts och Tocquevilles, Henkes, Hepps,
Julius’s, Köstlins, Mittermaiers, Roscoes, Röders, J. U.
Wirths m. fl:s bekanta skrifter, för så vidt de röra
ämnet, blifvit rådfrågade. Att göra framställningen så
kort och populär, som ämnets behandling efter
vettenskapens nuvarande ståndpunkt medgifver, har utgjort
ett af Förf:s bemödanden.

*



Läran om Staten och dess väsende, sådan den
utvecklas i det filosofiska system, som fått namn af
subjektiva idealismens, har under flera årtionden
utöfvat ett mäktigt inflytande på straffrätten såsom
vettenskap samt till följd deraf på legislationen. Läran om
statens väsende är nemligen den ståndpunkt, från
hvilken en straffrättstheori kan rätt begripas och bedömas[1].
Som bekant är, erkänner den subjektiva idealismen icke

[1] Denna sanning är väl icke ny (se t. ex. Bauer Die
Warnungstheorie etc., Göttingen 1830, 1 Cap. o. f.; jfr. Luden Handbuch des
teutschen gemeinen und particularen Strafrechtes, Jena 1842—1847,
I:12, not 2), men den kan dock icke nog ofta framhållas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 10 13:31:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/penitent/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free