Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kan ej gifvas flera än en absolut straffrätts-
theori, men åsigterna variera i afseende på sättet att
deducera den; att härleda straffet ur rättvisans idé.
4845, p. 59 o. f., på ett klart sätt utvecklat detta ur civilrätten lå-
nade begrepps betydelse i det afseende, hvarom här är fråga; 2:o)
erkänna visserligen äfven de relativa theorierna rättsidéen, ty det
är ratoordningens upprätthållande, som af dem genom straffet yt-
terst åsyftas, hvarföre de äfven i straffet måste se något rättvist,
helst rättsordningen i motsatt fall skulle rubbas; — detäri annat af-
seende som dessa theorier, efter hvad vi snart komma att se, skilja
sig från den absoluta; 3:o) kan det ej annat än vara oväntadt, att
en anhängare just af "den menskliga eller samhälls-raftofsffns theori"
(p. anf. st p. 46) på sådant sätt förkastar begreppet värde, då detta
begrepp just är grundadt på rättsprincipet och derifrån lånar sin
betydelse, då just genom detta begrepp, sådant det härofvan blifvit
utveckladt, uttryckes det förhållande mellan brottet och den brotts-
liges förskyllan, hvilket Grefve Sparre, i öfverensstämmelse med Hepp,
sjelf hyllar genom alt (p. 46) såsom norm uppställa följ. sals: "La-
”gen måste. således vara ett uttryck af den idé, hvarpå hela straff-
rätten hvilar, den nemligen att hvar och en, som öfverträdt rätts-
ordningen, skall tillrättavisas på det sätt och i den mån han för-
”tjenat”. Hvad vill dermed sägas annat, än att den brottslige skall
straffas efter som hans gerningar värde äro. Wisserligen har äfven
Hepp velat i begreppet värde inlägga ett större anspråk än Hegels
ord innefatta, äfvensom tolka dessa så, som brottets objektiva sida
skulle vara utesluten vid straffets bestämmande. Men dertill gifva
de ingalunda tillräcklig anledning. Vi hänvisa till Hegels Philosophie
des Rechts §. 404, läst i hela sitt sammanhang och jemförd’med
Berners åberopade afhandling, samt sammanhålla dermed Hepps
egna ord: "der Verbrecher soll nach Massgabe seiner Versclmldung
bestraft werden" och på ett annat ställe (II: 792): "Rechtlich heisst
derjenige Massstab, welcher der Grösse der Verschuldung volkom-
men entsprioht, also den durch die Verletzung physisch und moralisch
angestifteten Schaden vollständig wieder aufhebt oder tilgt. Von ei-
nem solchen Massstabe sagt man, dass er die Proportion zwischen
Schuld und Strafe einhalte, wie gerecht derjenige Ersatz genannt
wird, welcher der Grösse der Verletzung vollkommen entspricht.
Denn wäre er nicht gross genug, so enthielte er ein Unrecht gegen
den Verletzten, und wäre er zu gross, ein Unrecht gégen den Ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
