Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
sin egen spekulativa halt deri, att de ingå såsom mo-
menter i den absoluta thepriens system, — i begrep-
pet af straff såsom rättvis vedergällning 2). Men att
de alla eller någon bland dem äro väsendtligen nöd-
vändiga momenter deri, har icke blifvit med full klar-
het visadt, om än antydt.
Efter att sålunda hafva sökt utveckla straffets rätta
betydelse, sökt framställa straffrättstheorien i dess ren-
het, öfvergå vi till senare delen af vårt uppgifna ämne.
Bland de särskilta ändamål, man tillagt straffet, är
äfven Bättring. Penitentiär-system (penitentiär-regime,
= behandling) har man kallat det sätt att behandla
fånge, hvilket afser hans förbättring, samt sammanfatt-
ningen af de anstalter inom och utom fängelset, som
för delta ändamål äro erforderliga. Redan tidigt finnes
bättring i de borgerliga lagarne liksom i förbigående
omnämnd såsom ett straffändamål 3),’ men ofta i den
betydelse att den förorsakade skadan skall bättras,
godtgöras. Visserligen hade särdeles under medeltiden
kanoniska lagen, med sina kyrkostraff, i flera afseenden
ett helsosamt inflytande på staten, dess inrättningar och
lagstiftning 5 men äfven senare, då frihetsstraffen allt
2) Berner låter de relativa theorierna hafva deras användning
inom de efter rättvisans grundsats bestämda straffmaxima och straff-
minima och yttrar: ”Und so haben wir denn nun den Spielraum
nachgewiesen, wo die relativen theorien innerhalb der Grenzen der
gerechten Vergeltung angewendet werden können, ohne dass der
speculative Begriff der Strafe gefährdet wird etc.”
3) T. ex. L. 20 D. de poenis (48: 19), för alt ej åberopa de ställen,
hvaresk omnämnes husfadrens rätt att använda tuktan inom famil-
jen, eller i en senare tid vissa embetsmäns rätt alt de plano tukta
unga förbrytare och slafvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
