Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Genom denna noggranna bestämning, genom att
i detta hänseende taga steget fullt ut och icke vack-
lande stanna på halfva vägen, då konseqvensen af det
deducerade begreppet fordrar att gå vidare, men tillika
icke öfverskrida den skarpt utstakade gränsen, anse vi
penitentiärprincipet få sin rätta betydelse, sin klara
uppfattning, sin särskilt i vår tid högt påkallade an-
vändning.
Sedan således straffets nödvändighet och rättvisa
i dess fulla mening blifvit vindicerade, och åt detsamma
gifven en inrättning, hvilken behörigen afser äfven det
subjektiva momentet, så ej allenast beredes derigenom
jemväl ”rättsordningens upprätthållande” statens ”kon-
servation”, statens och dess medlemmars ”säkerhet”
mot rättsviolationer, ”försoning med samhället”, ”sedlig
godtgörelse”, ”moralisk vedergällning” (såvidt en dylik
genom menniskor är möjlig), afhjelpande af den genom
brottet orsakade ”intellektuela skada”, vare sig att denna
består i lagarnes och rättsordningens rubbade anseende,
medborgarnes försvagade förtroende för det beskydd,
som de af staten borde kunna påräkna och den der-
igenom hos dem uppkomna känsla af osäkerhet o. s. v.,
utan tillfredsställas äfven de flera fordringar, jemte bättrin-
gen, hvilka de särskilta relativa theorierna hvar för sig
orätt uppställa såsom straffets uteslutande ändamål. Genom
penitentiärbehandlingen grundlägges nemligen den enda
varaktiga och verksamma ”specialproevention” (se pag. i)
och en långt ädlare, en för förnuftsväsen långt värdi-
gare, än den som alstras af blotta fruktan j men äfven
”generalpraevention” innehålles deri, då straffets objek-
tiva sida utgör det bestämmande principet, hvilket i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
