Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yltre spår af sin tillämpning när de uro öfverståndna,
allvarliga så att de både gifva staten trygghet och be-
traktas som ett ondt särskilt af den ofantliga majorite-
ten af halfsedliga utom fängelset, lika för alla, såvidt
sakens natur det medgifver, ersättliga för det fall att,
till följd af den menskliga rättvisans ofullkomlighet äfven
i denna del, en oskyldig eller mindre skyldig blifvit
dömd till ett strafl, som sedan visar sig vara oför-
tjent4). Dermed vilja vi likväl ingalunda hafva sagt,
att fängelsestraffet är en ”panacée”, en universel me-
dicin, mot brotten. Liknelsen mellan läkarekonsten och
straffjuslicen får visserligen med varsamhet användas
för att ej bli ensidig (omne simile claudicat), men med
skäl kunna vi säga, att likasom hvarje brott har en
gemensam källa, så gifves det verkligen en sådan uni-
versel medicin, och det är — den ånger, som verkar
bättring. Att söka åstadkomma.denna, utgör penitentiärsy-
stemets hufvuduppgift 5), till en del redan erkänd af kri-
minallagstiftningen, sedan den nemligen först blifvit till sin
användbarhet konstaterad af verldens mest praktiska fria
folks, Amerikas, Englands och Frankrikes, erfarenhet samt
således haft sin historia innan den blifvit till lag °).
4) Jfr Rapport sur les modifications, que 1’adoption du systeme
pénitentiaire nécessiterait dans le code pénal, par M. Bérenger (de
la Drome) le -17 Juillet 4841, pag. 614 uti 4:de Tomen af Memoires
de 1’Academie Royale des Sciences morales et politiques de France,
Paris 4844.
b) Att i denna skrift, enligt dess ämne, talas om penitentiär-
principet i allmänhet, utan vidrörande af de särskilta erfarenbets-
rönen om företrädet mellan fångens absoluta eller relativa isolering,
torde icke behöfva ånyo erinras.
°) Genom dessa bestämningar synas Grefve E. Sparres ford-
ringar 11: 62 p. anf. st. vara i sin rätta mening uppfyllda: ”att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
