Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
I Amerika går allting med stormsteg.
Detta är allmänt erkändt i fråga om
landets rent materiella utveckling. Alla ha
ju reda på, hur ödemarker liksom genom
trolleri förvandlats till folkrika samhällen;
hurusom på mången plats, der för kort tid
sedan endast indianens stridsrop och
vilddjurens skri störde naturens djupa
tystnad, i dag höres ett mångtusenstämmigt
buller från fabriker, lokomotiv och andra
civilisationens "välsignelsebringande"
inrättningar.
Men äfven den andliga utvecklingen
går fram med jättefart, ehuru detta ej är
så allmänt erkändt i Europa, hvarest man
gerna i det afseendet vill "sätta sig på
sina höga hästar" gent emot det unga,
lifskraftiga Amerika. Ett faktum är dock,
att konster och vetenskaper, äfven om de
ej ännu nått samma fulländning som i
mångdubbelt äldre länder, icke desto
mindre hunnit en aktningsvärd
ståndpunkt och dag för dag utvecklas med en
snabbhet, okänd i det lugna, tröga Europa.
I synnerhet gäller detta om literaturen,
som med fog bör kunna räknas till konst
och vetenskap. En sådan tidningspress
som Förenta Staternas — så rikhaltig,
mångsidig, ja storslagen — kan intet
an»at land uppvisa. Icke heller finnes
något folk, som ställer sådana kraf på sina
tidningsmän, som det amerikanska.
Folket här i landet regeras af en nervös
åstundan att föija med s;n tid. att i en
hast bli underrättadt om allt, som
tilldrager sig, och fordrar att få både nyheter
och andra ämnen serverade i en
intressant, tilltalande och pikant form.
Följden häraf är helt naturligt den, att här
vuxit upp ett tidningsmannaslägte med en
rent af otrolig förmåga i berörda syfte.
Ingen, som är någorlunda bekant med den
amerikanska tidningspressen, har kunnat
undgå att förvånas öfver herrar reporters’
och redaktörers oerhörda skicklighet i att
"på rak arm," som det heter, svänga ihop
spaltlånga uppsatser, ledigt skrifna,
späckade med humor, satir och kvickhet. —
uppsatser, som man mången gång skulle
tro kräft långvarigt arbete, men som i
sjelfva verket vanligen hopskrifvits på en
kort stund, ofta i sena natten, just innan
tidningen gått i press. Amerika har utan
tvifvel de skickligaste, mångsidigaste, om
ock icke alltid de mest grundligt bildade
eller belästa, redaktörer och de mest
tilltagsna, dugliga reporters, som något land
kan uppvisa. Ur deras leder ha också
många af tidehvarfvets förnämsta
författare — en "Mark Twain," en "Bret Harte"
och många flera — utgått.
Svenskarne i Amerika ha visserligen
icke ännu hunnit så långt, att deras press
kan jemföras med den stora amerikanska
dagpressen. Men de ha tagit intryck af
den kring dem rådande rastlösheten och
det snabba framåtskridandet och ha på
en förvånansvärdt kort tid skapat en
fullkomligt sjelfständig literatur och press,
den svensk-amerikanska, hvilken
ingalunda behöfver skämmas för sig och i
intet afseende står tillbaka för den inhemskt
svenska. Detta är så mycket mera att
beundra, som det ej är så särdeles många
år, sedan vi icke hade någon literatur alls.
Vår literaturs historia sammanhänger med
tidningspressens och är kort, men
innehållsrik, i synnerhet dess senare del. Den
3 januari 1855 utkom första numret af den
första svenska tidning i Amerika: Gamla
och nya Hemlandet, hvilken utgifves än
i dag. Under de 40 år eller något mera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0009.html
