Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sitt delvis gedignare innehålls skull
vinna uppriktigt erkännande, helst såsom
exempel på, hur tanke och förstånd under
friare, folkliga, tnenskligare forhållanden
utbildas-till eftertanke och skarpsinne."
Någon stock-konservativ, fördomsfull
svensk kan ju möjligen tillåta sigattkalla
detta för öfverdrift; men ingen kan
bestrida, att åtskilliga af r&ra skalder i ett
visst afseende stå framom alla Sveriges.
Vi ha hört, att en gammal svensk pastor
förmått öfversatta svenska psalmboken på
klingande latinsk vers; och Strindberg
och några få andra uttrycka sig i
prosaskrift lika ledigt på tyska eller franska
som på svenska. Men hvilken svensk
skald har förmått öfversatta svensk poesi
till engelska eller med samma färdighet
uttrycka sina tankar i rim och meter på
engelska som på svenska? Denna konst
tillhör icke sällsyntheterna hos oss. C. F.
Peterson, E. W. Olson, O. M. Benzon,
A. Bernays, Edward Axon och A. T.
Lindholm ha både verkställt mästerliga
engelska öfversättningar af svenska
skaldestycken och sjelfva diktat engelsk poesi
med samma talang som svensk. Bland
våra talare finnas många flera, som röra sig
lika ledigt med engelska språket som med
det svenska.
1’nder dessa förhållanden och i
betraktande af den snabbhet, som hittills
kännetecknat vår literaturs utveckling, samt
omöjligheten att när som helst ur
tidningarne leta sig till en riktig föreställning
om dess historia och beskaffenhet eller
oui de personer, hvilka skapat denna
literatur, torde ett arbete sådant som det
föreliggande ej böra anses förhastadt.
Redan förut har något ditåt varit försökt,
nämligen dà undertecknad år 1890 utgaf
en svensk-amerikansk antologi,
"Svenskamerikanska poeter," sotn rönte ett
mycket välvilligt mottagande af kritiken både
liar och i Sverige. Under de senare åren
har dock vår literaturs poetiska afdelning
riktats med så många nya namn, att den
åsyftade boken, som för öfrigt lär vara
slutsåld, numera måste betraktas som
mycket ofullständig och i viss män
föråldrad.
Planen för denna bok är emellertid
tilltagen i mycket större skala, i det jag här
sökt sammanföra, ej såsom i antologien
blott de förnämsta poeterna, utan alla de
både prosa- och poesi-författare, hvilkas
samfällda arbete skapat vår tidnings- och
skönliteratur. Jag har med flit uteslutit
endast sådana, hvilkas arbete varit mera
tillfälligt eller af mera underhaltig
beskaffenhet. Väl ha i flera fall äfven
andra blifvit uteslutna eller blott flyktigt
omnämda, men det har ej skett med
uppsåt, utan berott på, att det ej lyckats mig
att anskaffa erforderliga uppgifter om
dem.
Jag har allvarligt bemödat mig om att
vara så samvetsgrann och opartisk som
möjligt i mina uttalanden 0111 de olika
skribenterna och att, der så ansetts
behöfligt, gifva stöd för mitt omdöme genom
anförande af prof ur den bedömde
personens skrifter eller genom att citera hvad
andra skriftställare sagt om lionom,
dymedelst förlänande framställningen eii
objektiv prägel. Läsaren inser lätt, att
förarl>etena till detta verk, — en vidlyftig
korrespondens, samlandet och ordnandet
af tusentals urklipp ur tidningarne under
en lång följd af år, af bref och
anteckningar m. m., — kräft mycket arbete och
ansträngning af minnet, och att det är
ursäktligt, om något misstag skulle
insmugit sig, helst som sjelfva utarbetandet
af boken på grund af vissa oförutsedda
omständigheter försiggått under trägen
omvexling med sysselsättningar af helt
annan beskaffenhet och inom den korta
tiden af några få veckor.
Författarne äro i denna bok uppställda
efter bokstafsordning. F.fter hvaije namn
har jag först inom parentes anfört de
signaturer eller pseudonymer, som
vederbörande oftast ljegagnat. samt derefter sökt
angifva, i hvilka egenskaper han (eller
honl anses mest och bäst ha gagnat vår
literatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
