- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
13

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 13 —

mera i Amerika bosatte menniskovännen,
pastor P. Oström. Anderson erhöll goda
vitsord från skolan. I okt. 1881 ankom
lian till Amerika och bodde i Jamestown,
N. Y., till våren 1894, då han flyttade till
Cleveland, O. Om sin verksamhet
skrifver han sjelf: "Mekaniken har varit mitt
fält, och för närvarande är elektriciteten
mitt studium såväl som lefvebröd."
Anderson har emellertid vid sidan deraf
sysslat med författareskap och lemnat
många bidrag i dels bunden, dels
obunden form till Sv. Am. Posten, Vårt Nya
Hem. Svenska Veckobladet och andra
tidningar. Klera af hans poem ha varit
synnerligen tilltalande. Här är ett af
dem:

STRÖ BLOMMOR PA C. K A FY EN"!

Strö blommor på grafven. ]>å hjeltens graf,
Pä sonens af nonien, som lifvet gaf

För statsunionen;
På sonens af söder en ros ock sätt:
"Han föll, äfven han, för hvad luui ansåg
rätt:

Konfederationen."
Välan, öfver honom du ej bry te stafven—
Strö blommor på grafven!

Strö blommor på grafven, hvar hjeltea
graf.

Som kämpade ärligt och lifvet gaf

För älsklingsidéer!
Om misstag han gjorde, hans iifxig: var
Dock ädel som dm; var då icke snar,

Likt hatets pygmeer,
Att öfver hans multnande ben svänga
glafven.—
Strö blommor på grafven!

Strö blommor på grafven,—men icke blott
På krigarns, ty mången fått kläda skott

I ädlare strider.
Vft antal att tälja är icke lätt,

>m fallit för frihet, för sanning och rätt
.... Se’n urminnes tider.—

kransame viras, i minnet dem
haf-ven,—

Strön blommor pä grafven!

BERNDT ANDERSON, redaktör. Född
i Lund, Sverige, den 2 aug. 1S40. Efter
aflagd studentexamen stannade han någon
tid vid universitetet, hvarefter han under
åren 1865—73 innehade en befattning i
inrikesdepartementet i Stockholm. 1873

reste lian utrikes, idkade
naturvetenskapliga studier i Danmark och Tyskland och
emigrerade 1880 till Minnesota. Efter att
under ett par års tid ha arbetat som
biträdande redaktör vid Minnesota
Stats-tidning, blef lian redaktör af Skaffare 11 i
St Paul. 1893 utnämdes han af
guvernören till mejerikommissarie. A. är den
förste svensk i Minnesota, som någonsin
ötnämts till föreståndare för något
stats-departement. Men så hade A. också
under flera år tagit verksam del i
politiken och varit republikansk delegat till
många politiska sammankomster.

C. A. ANDERSON, korrespondent,
poet. Född nära Upsala den 16 dec. 1870.
Kom till Amerika 1887 och har arbetat i
mekaniska verkstäder i Chicago. Utan
att besitta egentlig teknisk utbildning,
har han dock gjort flera uppfinningar, bl.
a. en varmluftsmaskin, som lofvar att bli
af stort värde och ger vid handen, att A.
är ett mekaniskt snille. Sina lediga
stunder har han ofta egnat åt literära
sysselsättningar, i det han bidragit till
tidningarne med korrespondenser, uppsatser
och poem. Om de senare skrifver O. A.
Linder med rätta: "Utom det att de
te-sitta en gladt löpande form, lägga de i
dagen en djup uppfattning af poesiens
innersta väsen och kvarlemna ett intryck
af en kraftigt på samma gång som
innerligt kännande själ. Språket företer
ibland brister, som man dock, om man ej
är uteslutande kritisk, gerna öfverser
med." A. utgaf 1894 ett litethäfte, "Min
erfarenhet," som innehöll ett slags på
vers affattad trosbekännelse. Till
belysning af hvad ofvan sades om Andersons
diktning må lämpligen några strofer
återgifvas ur hans poem "Den gyllne
medelvägen":

Hvaije dödlig är benägen
Fara vilse di och då.
Och den gvllne medelvägen
Är ej alltid lätt att gå;
Understundom foten slinter,
Tryckt af sinlighetens tvång,
Och i tidens lnbyrinter
Gå vi vilse mången gång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free