- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
31

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 3t —

jar stärkskjorta, emedan han försvurit
allt, soin är styft; är rysligt hygglig, om
han fàr vara i fred, och en mycket
lofvande man (men inte kan rå för, om han
ibland ej tillfullo infriar sina stora
löften)".

Detta vitz-styckc samt ett
tillfällighetspoem vid ett tidningsinannamöte i
Chicago och ett par otryckta poem — det ena
skildrande Sv. Am :s personal 1S83, det
andra en viss s. k. "evangelist" och betitladt
"Lusiaden, positivistiskt epos af
Kammoens," torde utgöra det mesta af hvad
Bonggren åstadkommit i humoristisk väg.
Humorist är ban afgjordt icke såsom
författare. I sin runa öfver den aflidne
skämttiduingsredaktöre» Banner
antydde han som något prisvärdt, att dennes
kvickhet icke var af "den dumma
vitzare-sorten, som folk inte l>egriper och som
för resten icke är något att begripa." Man
skulle häraf kunna draga den slutsatsen,
att Bonggren efter författandet af ofvan
antydda vitz-ocli visstycken käntsig
missbelåten med sig sjelf, men ett faktum är,
att lian bland vänner kan vara så
skämtsam som någon, och att han, hur mycket
ban än som professionel modern realist
arbetar deremot, har håg och sinne öppna
för jordelifvets glada företeelser. Den
lifsåskådning, han framlagt i poemet
"Lifvet," är ju så fryntlig som helst:

Nog är lyckan ofta ringa;

Hock hvem är väl den. soui inga,
Inga fröjder har?

Ständig vexling, så ar lagen;

Efter natten kommer dagen,
Strålar solen klar.

Andra må till dödens ära

Sorgeflor på Ivran bära,
Gråta dagen lång,—

I)et må ingen dem tortycka;

Jag åt lifvet och dess lycka
Egna vill min sång.

Bonggren har skrifvit mycket i sina
dagar. Redan som skolgosse hjelpte han
ofta sina kamrater med att författa deras
krior. Senare skref han poem i en
Ve-nersborgs-tidning och hade före sin ut-

vandring till Amerika utgifvit: år 1877
(anonymt) en öfversättning af Ingersolls
föredrag "Helvetet och spöken," 1879
under signaturen Volontaire en bok "Bibeln
mot bibeln" och under signaturen
Spectator boken "Läsarelif" samt 1882 ett
omfångsrikt häfte dikter med titeln
"Förstlingar," som mottogs mindre vänligt af
kritiken, bl. a. emedan i dessa dikter
röjdes ett afsigtligt vårdslösande af
formen, något som B. på den tideli
betraktade såsom oskiljaktigt från hvad han
kallade realistisk eller
verklighetsdiktning. Denna åsigt om realismens väsen
har han sedan dess förkastat, i det han i
ett nvàrskväde 1885 uttalat sig på
följande sätt: "Lär poeten akta formen! Vilda,
regellösa stormen aldrig bar om snille
bud;" samt: "Aktning för orenligheter
samt för knagglig, dålig meter ej som
modesak håll kvar!" Också äro nu lians
poem formelt lika regelbundna som trots
någon förkättrad s. k. idealistskalds. Här
i landet har han under författaremärket
"En ockultist"’ utgifvit en liten skrift med
titel "Det hemlighetsfullas verld. Ràd
till dem, som önska studera de hemliga
krafterna inom naturen och
menniskosjälen." Ell på klangfullt språk affattad
teosofisk afhandling. Den allmänna
meningen om B., — något kuriöst uttryckt,
förstås, — torde vara, hvad Ninian
Wær-ner i sin uppsats om den sv.-am. pressen
framställt så bär: "Bonggren är en
besynnerlig kurre med högst kuriösa sätt,
ockultist, teosof och vegetarian samt
begåfvad med astralkropp, men en mycket
kunskapsrik man, utmärkt stilist och
flink versmakare." Mot hans stil kan
anmärkas, att han i den väl ofta bjuder
på sarkasmer. Det har nästan blifvit en
"andra natur" hos Bouggreu att uttrycka
sig ironiskt, ofta så, att man har svårt att
förstå, hvad han egentligen menar. Men
derom äro alla, som känna honom, ense,
att han är en forskarenatur, hemmastadd
inom nästan alla vetandets områden och
säkerligen den mest beläste bland alla
sv.-ani. skribenter. Han har i många år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free