- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
76

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ty denna ros min enda är,
Den inga främmande fà se.
Med hjertan, kärlekslösa, de
Kanske åt henne skulle le.

Men frågar du mig ärligt om,
Hvad namn den sköna rosen bär,
Nog kan jag tala om det då:
Min tysta kärlek rosen är.

SAMUEL, MAGNUS HILL A. M.
(S. M. H.), teol. författare, poet. Född
i Sand, Östergötland, den 10 jan. 1851.
Besökte folkskola och kom 186S till
Amerika. Genomgick Augustana College
och tog studentexamen 1879. Var derefter
biträdande lärare vid Gustavus Adolphus
College i St Feter, Minn., tre år.
Arbetade två år som missionär i Salt Lake
City, U. Fick derpå anställning som
lärare vid Luther Academy i Wahoo,
Neb., och utnämdes två år senare till
föreståndare för samma läroverk. Prof.
Hill har utgifvit "En kort
kristendoms-historia," tredje häftet af
"Söndagsskolans julbok" samt "Familjen Danburv,"
en från engelskan öfversatt berättelse,
som gick som följetong i
Ungdoms-Vännen 1885—6. Hau har emellanåt
skrifvit korrespondenser till Hemlandet ocli
andra tidningar. I bunden form torde
han ej Ila skrifvit mycket, åtminstone
icke i pressen, men det svar han skref
till det kända skaldemärket Anna A.
(fru Anna Vestberg i Sverige) på
hennes poem "Till mina vänner i Amerika,"
synes oss — trots en och annan
pessimistisk öfverdrift — sà till både form och
innehåll präktigt, att det väl må
berättiga honom till namnet poet. Anna
A. tilldelade i sitt poem Amerika en hop
förtjenster, som det väl haft, men de
senare åren allt mer ocli mer upphört
att ega. Hon talade om republiken som
ett land, "der sjelfva namnet ej eger
klang, om ej personen har värde; der
snillet alltid har högsta rang, fast
ödmjukheten det närde ; der endast gäller
det adelsbref, som Gud i menniskans
hjerta skref." Härpå gaf prof. Hill
följande svar:

Ditt öga möts af ett rosenskimmer,
Då du liitöfver sà hoppfull ser.
Jag blickar kring mig, men dock
förnimmer

Jag ej det sköna, som mot mig ler.
För 111ig syns skimret i solig öster;
Jag blickar hoppfullt mot fäderns land.
Och dit mig bjuda mång tusen röster,
Som ofta sätta mill själ i brand.

Här skräflas mycket 0111 jemlikheten.
Här utbasunas, att nian är fri.
Men jag vill svälja helt tvst förtreten
Och icke märka vårt slafveri.
Här menskaus värde med guldet mätes,
Här allt är rätt blott det lyckas väl,
Här man värderar det högst, som ätes,
Den svage krossas af våldets häl.

Vi plågas ej af aristokrater,
Vi sucka ej under någon knng !
Jo, pytt! Här styras vi af krabater,
Màngmillionärernas makt är tung.
Ett rofsystem blott är politiken,
Och fattig man trampas ned till träl,
Och ärligheten syns från oss viken,
Och den får heder ocli makt, som stjäl.

Nej, frände, här fins ej paradiset,
Här fins ock skillnad på rik och arm.
Mail ändrat namnen och sà fått priset,
Och sjelf berömt sig så hjertevarm.
Ja, har ock lefver ett Adams slägte.
Ocli synden har äfven här sin makt.
Det sköna landet, din blick upptäckte,
Ar fjerran hän ofvan skyn förlagdt!

LUDVIG HOLMES A. M. (Ludvig),
poet. Född i Ströfvelstorp, Skåne, den
7 sept. 1858. Erhöll god skolbildning,
men måste redan vid 16 års ålder på
grund af fattigdom söka sin utkomst
som sättarelärling och kontorspojke vid
Helsingborgs Tidning. Erhöll derefter
anställning i Stockholm, först hos en
äldre broder, sedan på
grossliandelskon-tor. Reste till Amerika 1879 och lät
vårterminen 1S80 inskrifva sig vid
Augustana College, ehuru hans kontanta
tillgångar inskränkte sig till $30, som
han till på köpet lånat. Sjelf antager
lian, att det var hans envisa, skånska
karaktär, som kom honom väl till pass,
när det gällde att under dylika
omständigheter "blicka till mötes långa àr
af arbete och omkostnader." Redau
andra året erhöll han dock en varm fader-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free