- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
82

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— it>82 —

ning i handlingen, hvilken ännu ingen
författare tillnärmelsevis kunnat
efterapa. Jag föddes i Klara församling i
Stockholm den 26 november 1862. Efter
afslutade skolstudier funderade jag starkt
pà att bli sjöman, men försynen hade
varit sà pass làngsynt, att den gjort mig
närsynt, och den orsaken har jag väl att
tacka för det jag ej i närvarande stund
ligger pà hafvets botten eller med min
skuta sitter fast någonstans blaud klip-

HUGO IHLSTRÖM.

porna. Följaktligen blef jag, som inånga
andra, kontorist, Berns salong-kund,
Norrbrosnobb, samt en vacker dag
emigrant till dessa idylliska stränder. Jag
steg i land här den 14 mars 1886, tyst
och stilla utan alla ceremonier,
kanon-salut eller paradcring, med undantag af
den stora paraderingen genom Castle
Garden. Hvad återstår att tälja? Skall
jag berätta om alla mina missräkningar
i detta gyllene land, sà rikt pà
forhoppningar? Jag vill ej trötta någon med
att vara allt för vidlyftig, men, någon
vill kanske, efter genomögnandet af

denna blygsamma biografi, veta hvem
jag egentligen är, for att få en plats
bland svensk-amerikanska literatörer.
Ja, inte är jag mycket, det vet då vår
Herre ; annars har jag sedan 1892
skrifvit krönikor i N. Y.-tidu. Nordstjernan,
små enkla försök af en, om jag skall
säga det sjelf, god vilja. Mina vänner
påstå, att jag ej är sà dum ibland och,
hvem vet, kanske jag vore stor i mitt
slag, om icke tyvärr verlden vore sà
full af många, som äro större." Så
långt hr lillström sjelf. Hans vän
Ing-vall skrifver om honom, att han liär i
landet "genomgått ekluten, under det
att ban försökt sig pà litet af hvarje.
En tid arbetade ban i storindustriens
tjenst, sedan slog han sig på
välgörenhet som biträile åt New Yorks störste
pantlånare, och när han tröttnade på
detta blef lian hotellman. För
närvarande arbetar han helt och hållet i
upplysningens tjenst, ty utom tidningskarl
är ban 1111 äfven en af stödjepelarne i
New Yorks största gasverk. Till sitt
lynne är lillström godmodig, fastän
något tystlåten. Han är också, i olikhet
med så många andra af sina
yrkesbröder, nöjd med sin tillvaro och ler i sitt
innersta åt den stora marionett-teater,
som kallas verlden, hvars sceneri han
helst, i följd af närsynthet, vill se pà
nära håll." En viss godmodighet
genomgår också hans pennalster, liksom
de äfven utmärka sig för ledig stil och
taukeskärpa, om ock icke någon djupare
originalitet spåras i dem. lillström liar
skrifvit, som ofvan nämdt, regelbundet
veckokrönikor i Nordstjernan. I Sv.
Trib. ha emellanåt korrespondenser från
honom varit synliga. I Frisk Luft skref
lian en serie "Humoresker" m. in., och
dessutom har han författat några poem,
uiest i allvarsam anda. Här följa ett
par af dem.

KN MAN ÖFVER BORD.

En man öfver bord !

Så höres i nattens mörker

Det hemska rop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free