Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-S3-
Och stormen sliter i tackel och tåg,
Öfver skeppet sig vältrar våg på våg.
Då höres en röst:
"Han måste räddas, hvad än må hända,
Klart att randa!"
En man öfver bord.
Så höres i lifvet ofta
Det hemska rop.
Men brusande vrar en liknöjd verld
I hejdlös jagt efter nöjen och flärd.
Hvar hörs nu en röst:
"Han måste räddas, hvad än måhända,
Klart att vända!"
ÄLSKA.
Hur ann du är, som aldrig älskat än,
Ej kärlek gaf. ej kärlek fick igen!
Hvad skimmer lyckan på ditt lif än spred,
Det är eu stjernlös natt, en öde hed.
Men skjuter kärlek i ditt hjerta knopp,
Då blomstrar heden, då går solen opp.
Det fins i själens djup en ädelsten,
Den glimmar då soin skärast, klar och ren.
Kanhända bäddas snart din lyckas graf,
Kanske en stormil bryter blomstret af.—
Hvad mer, om ock ditt allt den med sig tog,
Har djnpt du älskat, har du lefvat nog.
ARON INGVALL (Ai), redaktör,
korrespondent, poet. Född den 27 nov. 1866
i Norra Hestra socken, Jönköpings län.
Kom till elementarskolan i Jönköping
i88o och stannade der till faderns död
1885. Reste i nov. 18S6 till Amerika och
erhöll anställning på förläggaren Geo.
Munro’s kontor i New York. På denna
plats stannade han ett år, hvarefter han
varit anställd dels som "assistant
estimator" hos den stora ljuskronefabriksfirman
Mitchell, Vance & Co., dels som
bokhållare hos en byggmästare samt sedan 1891
som svenskt ombud på Cunardliniens
hufvudkontor i New York. Ingvall har
städse haft stor håg för matematik,
historia, statistik, kemi och fysik och hade,
om fadern fått lefva längre, antagligen
kommit att gå ingeniörsvägen. Undersin
vistelse i Munro’s hus blef han bekant
med presidenten för Cornells College,
prof. Sherman, och här väcktes hans håg
för språkstudier. Under samma tid läste
ban Viktor Rydbergs bok
"Undersökningar i germanisk mytologi," hvilken, för
att begagna Ingvalls eget uttryck,
"eggade upp min kärlek till kokpunkten, så
att jag alltsedan varit mera svensk än
jag någonsin var hemma i Sverige."
Utom goda insigter i det amerikanska
samhällslifvet vann Ingvall ännu en sak,
säkerligen den bästa, i Munro’s hus: en
god hustru. Först på hösten 1892
började han skrifva i tidningarne. Sedan dess
har ban skrifvit för Hemlandet
(redaktionsuppsatser eller New York-bref), Sv.
Tribunen, Nordstjernan, Stockholms
Dagblad m. fl. Våren 1896 blef lian
redaktör för den då påbörjade nya illustrerade
tidskriften Hjertbergs Qvartals-revy.
Ingvall är poetiskt anlagd, och utom hvad
han haft publiceradt i pressen lär lian
skrifvit digra samlingar af både poesi och
prosa. Bland annat har han påbörjat ett
episkt poem, som är ämnadt att innehålla
tolf sånger. Han skrifver ett mycket
vårdadt språk och påstås af dem, som
känna honom, vara "ganska sadelfast i
sina ämnen." Som redaktör fyller han
sin plats förträffligt och förstår att på ett
pikant sätt behandla både allvarliga och
skämtsamma ämnen. Han besjunger
gerna höga minnen, sång och saga m. m.
dylikt, men uttrycker sig emellanåt
något dunkelt. Ganska fin är den hyllning
han i "Svensk-amerikaneus sång"
skänker Sverige såsom svensk -
amerikanens moder och Amerika som hans brud :
Ja, tack, min mor, för vård du gaf!
Du står vid brädd af frihets graf —
Ack, fall ej, fall ej ned i den !
Nej, fostra män och bryt ditt stål,
I tankens verldar finn ditt mål —
Der kan din storhet fås igen.
Och du, min fagra, kära brud,
Ack, le ej åt de brutna ljud
lag ger vid tanken på min mor :
Fast du är mäktig, rik och ung,
Mins, hennes lott var ofta tung,
Och glöm ej — äfven hon var stor.
Stån, du i vest, och hon i öst,
Som fyrtorn i den kulna höst
Och räcken Frihet hjelpsam hand;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
