- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
95

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-95-

Gör allt detta, men låt hoppet kvar

Otti din nåd, den ej förskjutande —

Då jag glömma kan min pröfnings dar,

I din vård mig inneslutande.

Enligt sin egen åsigt är Lannes "for
mycket trängd af hvaijehanda
tidnings-göromål för att komma till någon
utveckling som literatör." Han är ogift,
helnykter, independent.

JAKOB WILHELM LARSON (Billy
Brady, Will Ding), poet, kåsör, redaktör.
Född den 30 nov. 1867 i Guldrupa
församling på Gotland. Genomgick
folkskola och slöjdskola samt lärde
färgareyrket. Reste sommaren 1890 till
Amerika. Erhöll anställning i Pullman, 111.,
och har arbetat der i flera år. Från
hösten 1894 till våren 1895 redigerade han
goodtemplar-tidningeu Frihetsklockan i
Chicago och skref krönikor under
rubriken "Från torngluggen." Han har
bidragit med poemer och skizzer till flera
tidningar, i synnerhet Svenska Tribunen
och Sv. Amer. Hans poesi är gedigen
så till form som innehåll, såsom
nedanstående profstycken visa. Mera
hänsynsfullt och på samma gång varnande torde
knappt någon icke-andlig skald ha
behandlat den alltid lika tjusande och till
gissningar lockande frågan om lifvet
efter detta, än Larson behandlat den i
sitt poem "Svarta ridån." Spörsmålet
är deri lietraktadt från den sant och
opartiskt tänkande mannens synpunkt, hans,
som erkänner, att vi alla, — vi må kalla
ossspiritister, teosofer, teologer eller hvad
som helst—veta jemnt lika litet om
hvad som väntar bak svarta ridån.
Poemet meddelas i sin helhet här nedan
efter ett annat kortare poem af Larson.

MISSRÄKNINGEN.

Som nordanvind klipper vårens knopp,
Jag stäcker menskornas ljufva hopp;
Som hagelskuren slår sommarns skördar,
Jag skoningslöst illusioner mördar;
Som åskbyn far öfver oceanen
Och vräker skeppet, nyss stolt som svanen,
Så deras planer jag nyckfullt sopar
Och granna luftslott 1 gruset hopar.

Derför de Iiata och frukta mig,
Som ständigt lurar vid deras stig;
Hvarhelst de se mig, de mig förbanna,
Men sällan ge de sig tid att stanna
Och tänka efter, hur mig blef gifvet
Ett värf att fylla i detta lifvet:
Att sporra folken till bättre strider,
Till slutlig seger, ehvad det lider.

SVARTA RIDÅN.

Säf; mig, hvad fins bakom svarta ridån,
Dödens gardin, som der liänger att skilja
Tidens salong ifrån evighets tilja?
Säg mig, du jordens förnuftige son,
Hur ter sig scenen en gång, när de sista
Lifsouvertyreiis ackorder förgå.
Trummorna spräckas och strängarne
brista,

Mordängeln hissar den svarta ridå?

Kristen, soul längst fram på kvrklig
parkett

Troget i bibelprogrammet studerar,
Yfves af tro och med fromhet stoltsenir,
Viss, att du redan i andanom sett
Helgons balett vid kerubers orkester,
Helvetets drama i foudens tablå,
Vet kanske du, dina sekter och prester,
Något 0111 scenen bak svartan ridå?

Lärde, i fronten af vetandets rad.
Rundt kring salongen med kikarn för öga
Spanar du djerft i det djupa, det höga,
Kartlägger allt på volymernas blad;
Någon gång också du blicken tör vända
Hän emot scenen, hvad finner du då?
Fält för ditt forskande? Eller måhända
Gapar ett intet bak svartan ridå?

Rike, som mäktig och uppblåst besatt
Njutningens amfiteater i lifvet,
Ledig från mödan och skyddad för kifvet
Skygg du betraktar dock dukeu af natt;
Tror du kulisser af sedlar der pråla,
Ädla metallerna klockspelet slå?
Månn’ diamanter som solar väl stråla
Borta på scenen bak svartan ridå ?

Massa, som drifvits i kampen för bröd
Ytterst till råhetens stiukande sida.
Du, som i fondgalleriet får strida
Ständigt din strid emot laster och nöd.
Hoppas du, att man en gång skall
prestera

Välstånd och lycka och frihet också?
Tror du, att midt bland tyranner krevera
Hämnande bomber bak svartan ridå ?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free