Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— it>107 —
KONTRASTER.
En dugtig och präktig flicka
Hon lemnade Sveriges kust,
Att söka i vesterns storstad
Sin utkomst med mera lust.
Ocli ledigt för unga svenskan
Det gick att erhålla plats,
Hon togs att syssla i köket
L’ti en yankees palats.
Och bättre och lugnare dagar
Hon tyckte sig förr ej haft,
När fy ra dollars i veckan
Hon fick för sin arbetskraft.
Väl hade hon till att släpa,
Men ej likt i Sverige dock ;
Blef hållen som tjenarinna.
Men hållen som kvinna ock.
Det läspande yankee-spräket
Hon lärde sig’inom kort,
Fick pàökning uti lönen
Och glömde sin svenska bort.
En högmodets ande smugit
Sig in i den unga själ.
Den fosterlandskänslan sökte
Der långsamt kväfva ihjel.
Den hviskat i hennes öra,
Att det kantänka var skam
Att visa sig rättfram dotter
Af svenskarnes gamla stam.
För den skull amerikanskan
Hon efterhärmat i smått
Tills slutligen utaf denna
Hon löjlig halfstämpel fått.
Jag kände en annan flicka,
Som lemnade Sveriges kust,
Att söka i vesterns storstad
Sin utkomst med mera lust.
Liksom sin svenskfödda syster
Hon också fick ledigt plats
Och togs att syssla i köket
Uti en yankees palats.
I>er sågs hon ibland om kvällen,
När dageus tunga var slut
Och ensam lion blifvit lemnad,
Ett tidningsblad veckla ut.
Hou sökte deri och sökte.
Och när hon en nyhet faun
Från älskad och ärad hemort.
Då blicken klarare brann.
Kanhända af inre maning
På rökadt skrifpappersblad
Den präktiga unga flickan
Se’n ritade rad på rad.
En osynlig makt liksom förde
Den ovana hand, som skref —
Det kärleken var till föräldrar,
Som gaf sig uttryck i bref.
Den präktiga unga flickan 1
Jag såg henne sedan som gäst
Besöka, ej länge sedan,
En fosterländsk svenskmannafest.
Och klangfullt i muntert samkväm
Ljöd svenskan — ej just korrekt,
Men som den af många talas
På ärlig provinsdialekt.
Hon blygdes ej för den samma,
Den dugtiga unga tös,
Men blygdes bland landsmän släppa
En dålig engelska lös.
Allt fordom var lienne heligt;
Hon ära ansåg, ej skam,
Att vara en rattfram dotter
Af svenskarnes gamla stam.
Så tage hvar giftaslysten
Och lefnadsfrisk ungersven.
Som vistas i fjerran storstad,
En dylik flicka till vän.
Den ärliga svenska rasen
Då skall å Columbi strand
Förökas och bli till nytta
För nvvaldt fädernesland.
JOHAN FREDERICK LINDBLOM
(Parvus), redaktör. Har sändt oss följ.
välskrifna sjelf biografi, hvilken icke
tarfvar några kommentarier.
"Föremålet för denna sjelfbiografi
hade äran att för första gången nnder
sin vexlande, för att nu inte säga
"brokiga" karriär på planeten Tellus se
dagens ljus i Undersviks socken i det
svenska landskap, dit man vid kritiska
tillfällen ber mindre och fysiskt svagare
personer "dra" — Helsingland —är 1865.
F"ödd af hederliga, fast inte fattiga,
föräldrar, hvilka ville göra en
statskyrkopräst af sin äldste son, sändes
undertecknad till "storskolan" i Gefle och
tog der år 1883, efter sjn åTS studier,
mogenhetsexamen med, som eliers vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
