Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— tio—
svensk öfversättning); det var för tretton
år sedan, och jag mins ej nu, hvad det
handlade om. Af Ward har jag inte läst
en rad, om jag undantager lösryckta
satser ur hans arbeten, som citerats hos
andra. Af ingendera liar jag mig
veterligt lånat ens idéer. Från Bill Nye har
jag deremot tillegnat mig stilen samt
äfven en och annan idé." Linder är en
ovanligt spirituel brefskrifvare, och den
serie bref, han under sin vistelse i Sverige
vintern 1884—5 skref till Kurre under
rubrikenia: "Från Sverige, in- och
uttryck, korta bref under en långresa,"
samt "Hemma är bra, men borta är bäst,
eller bref från Skàue skrifna på hjelplig
svenska," äro i sitt slag enastående inom
vår press. Hösten 1885 skref han i
samma tidning en serie humoresker, kallade
"Bläcksudderier af Olle Bark," hvilka
liksom annat i samma stil, som ban
senare skrifvit, tillhöra det bästa inom vår
humoristiska literatur. Han utgaf 1890
och 1891 ett par häften, med titel "Glada
grin," innehållande humoristiska
uppsatser, berättelser och poem. Hans
lifsåskådning är optimistens. Så här
sjunger han:
Det säges af många, att jordiska
vandringen är
En kedja af sorger, bekymmer och tusen
besvär,
Men aldrig för min del jag trott på det
pratet,
Ty längese’n kom jag till det resultatet:
Ta’r lifvet man gladt,
Så ä’ ingenting fått.
Sjelf aldrig i lifvet jag burit en klagande
min,
Ej känt någon sorg, som jag önskat att
dränka i vin ;
Med grubbel och sån’t jag mig aldrig
befatta’.
Och jag har, go’ vänner, mått bra af att
skratta.
Tja, ta’r man "et gladt.
Så ä’ ingenting fatt.
Dock är Linder, äfven om skämtet är
hans starkaste sida, icke ensidigt
skämtare. Som redaktör har han visat sig
besitta en mer än vanlig förmåga att
sansadt och grundligt skärskåda dagens
händelser och spörsmål. Hans
redaktionsuppsatser i Nya Verlden och Mich.-Trib.
voro välskrifna och vittnade, liksom
äfven de recensioner han skrifvit öfver
böcker och tidningar, om sakkännedom och
skarp blick. För den
svensk-amerikan-ska literaturen och dess historia har lian
städse hyst stort intresse och är
sannolikt vår förnämsta auktoritet på det
området. 1891 offentliggjorde lian i
Nya Verlden en längre artikel,
"Svensk-auierikanska pseudonymer," hvari lian
afslöjade 143 inom vår press begagnade
författaremärken, representerande 85
skribenter. I denna artikel framställde
ban också vid många af pseudonymerna
de för deras författarskap
kännetecknande egenskaperna, i raska, träffande
drag, såsom läsaren kan fmna af de
citat derur, som vi här och hvar i denna
bok inflikat. Linders poesi är ibland
en smula tungrodd och ojemn till
formen men den innehåller goda tankar
och rör sig inom många olika områden.
Sjelf gör han icke anspråk pà att
kallas poet. "Mitt utseende skulle beljuga
mig, om jag påstode något dylikt,"
förklarar han; "den poetiska glöden bar
jag aldrig känt, men mina verser ha
icke desto mindre brunnit—i många
kakelugnar." Hans poesi är än skämtsam,
än t. o. m. känslig, men alltid sund och
ej sällan lärorik. Detta är ju en vacker
tanke och lärorik tillika:
Den är din vän och hans vänskap är bel,
Som skämmer på dig för dina fel.
Hjelper dig, när du kommer till korta,
Och värnar din rätt, när dn är borta.
Och denna (i poemet "Gör din pligt"):
Skrik ej om rättigheter, du,
Till höger och till venster.
Med afund ändå ser du ju
Upp till de högas fenster.
Ej alltid folkets talan for
Den, som ej orden skräder.
Men såsom folkets målsman gör
Din pligt i alla väder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
