Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lifvets pligter skilda stå.
Mång’ vän jag mött på färden
ilar tvungits från min sida gå
At annat håll i verlden,
Och af den vänskap en gång var
Står blott ett tårstänkt minne kvar.
Men bortom målets rand jag ser
Mång’ blida stjernor brinna,
Ty vill jag här ej klaga mer,
Der skall jag vännen hinna
Och trycka varmt och gladt hans hand
Uti vår kärleks fosterland.
När lifvets brytningar och larm
Så många smärtor ega,
Jag gömmer sorgen i min barm
Och lär farväl att säga.
Ett hopp för tårfylld blick dock ler:
Der skola vi ej skiljas mer.
DAVID NORMAN, redaktör. "Kn
glad stockholmare, son till uu aflidne
innehafvaren af Normans
Boktryckeribolag i Stockholm, hos hvilken han lärde
sitt yrke och blef en skicklig typograf.
Är "väl af," di kallar’t. Han hjelper
"Sigyn" ofta att skrifva notiser i
Penn-sylvania-Posten,men brukar äfven skrifva
bjudningskort till födelsedagskalas samt
är nygift och lycklig." (L. Lundgren,
juni 1896).
CARL A. OHLSON, poet. Född i
Stockholm den 29 okt. 1850. Gift sedan
1874 och egande tre barn, kom han r88o
till Amerika och har här hela tiden varit
bosatt i Indian Orchard, Mass., hvarifrån
ban sändt poetiska bidrag till Sv. Amer.,
Sv. Trib. m. fl. Hans barndomshem var
fattigt, men alla hans minnen och intryck
derifrån äro ljusa och goda. Hans
skoltid var ej lång, emedan ban måste tidigt
ut att sjelf förtjena sitt bröd. Sjelf tror
ban dock, att detta var lika bra for
honom, som om han ban fått studera
grekiska ocb latin. Om sina vidare öden
och erfarenheter skrifver han i en för
detta verk författad, delvis smått
humoristisk sjelfbiografi: "Hvad jag ej fick
lära som barn,har jag sedan vid
midnattslampan sökt godtgöra, och jag vet att på
detta sätt går det mycket bra. Jag har
älskat omvexling. I min ungdom
försökte jag en hel mängd yrken, såsom
130—
porslins-, kakelugns-, tobaks-, klädes-och
tändstickstillverkning, boktryckeri,
snickeri och bildhuggeri m. m. På denna
sidan Atlanten är mitt dagliga värf
me-tallsvarfning. På lediga stunder har jag
försökt landskapsmålning och
porträtt-ritning, men mer och mindre lyckadt (i
synnerhet det senare). Jag kan ej med
bestämdhet säga, vid hvilken tidpunkt
jag kände de första symptomerua af
vers-febern, men troligtvis var det vid omkring
sjutton år. Säkert är, att ett par år
senare hade jag en diger lunta, hvilken jag
vid nogare granskning fann vara så duui,
att den fick ’åka på brasan’, (fast nog har
jag senare läst mycket annat, som varit
en hel hop dummare). Men redan långt
innan jag ens tänkte på att skrifva en
enda rad fick jag skuld derför och äfven
honorar — den enda gången förresten.
Jag var i kakelugnsmakar-’lera’. Någon
af de andra pojkarne hade på väggen
skrifvit följande:
"När det blåser nordvestlig vind,
Bär’ putserskorna gods från vind."
Jag var enfaldig nog att läsa upp det,
men hade knappt slutat, förrän jag fick
en hurrande örfil af en af de närvarande
’putserskorna’. Som jag är mycket
rättvis, tyckte jag synd om den verklige
författaren. Och icke tyckte jag det var
mycket ’puts’lustigt heller, men så tyckte
kamraterna det i stället. Ar 1880 kom
jag till Amerika, och då blef mitt första
poem i tryck synligt. Sedan dess har jag,
med längre eller kortare mellanrum, då
anden fallit på, skrifvit en bit. Någon
har sagt, att diktare äro mer och mindre
galna. Om så är, antager jag, att
galenskapen måste vara stor i samma mån som
snillet. I så fall böra mina vänner inte
oroa sig för min skull. Men det är ej
utan att jag känner mig orolig på annat
vis, ty då jag litet emellan sett i
tidningarna, huru t. ex. emigrantagenter,
hvilka ej gjort annat ondt än skaffat hit öfver
några tusental förhoppningsfulla
ungdomar, som kanske sedan blifvit läns på
den varan samt kanske lika många odå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
