- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
148

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 148 —

amerikanska pressen fällde de mest
smickrande omdömen om Roos.
Inter-Ocean sade, att han var "en med ett
klart förstånd begåfvad man, berömd för
originalitet i tanken och skärpa i
uttrycken, vare sig ban muutligen eller
skriftligen var inbegripen i diskussion
öfver teologiska eller sociala frågor."
Illinois Staats-Zeitung kallade honom"en
oförfärad förfäktare af frisinnade idéer,"
och Tribune skref, att han "var en man
af fulländad uppfostran, hans stil var
prydlig och kraftig, och hans inflytande
bland de frisinnade skandinaverna i
A-merika erkändt och vida utbredt."
Dessa visade också sin erkänsla mot den
bortgångne genom att sammanskjuta
öfver $650, för hvilken summa en fjorton
fot hög minnesvård med lämpliga
inskriptioner anskaffades och restes på
Herman Roos’ graf den 30 juni 1880.

JOHAN ROSÉN (Yngve), kåsör,
redaktör. Född i Mönsterås, Sverige, den
17 aug. 1849 och kom till Amerika 1883.
I Sverige tjenstgjorde han bland annat
som domstolsrefereut, i Amerika har hau
skaffat sig bröd som tidningsman. 1885
blef han redaktör för Sv. Am. Posten i
Brooklyn, N. Y. Sedan denna tidning
upphörde har ban mesta tiden varit
associerad med Nordstjernan i New York.
Han är numera biträdande redaktör vid
den samma. Har dessutom lemnat
bidrag till Tidens Frågor, Bifrost, New
Yorks Svenska Härold m. fl. tidningar.
Han är en skicklig och underhållande
kåsör och en flink nyhetsmeddelare.

JOHAN ERIK ROSENBERG (J- E.
R.), poet, korrespondent. Född den 6
maj 1863 å torpstället Käpphagen vid
Lindesberg. Fadern, som var
skogvaktare, flyttade 1866 med sin familj till ett
skogstorp lV mil från Nora och 1867
till byn Skymhyttan i Nora socken. I
denna vackra trakt uppväxte Rosenberg
och lärde sig älska naturen. Han gick
i Moens folkskola, och under ferierna
samt på lediga stunder under terminen

hjelpte han sin fader med smärre
skogsarbeten, utgallring af träd o. d., samt
sysselsatte sig med jagt. Under ett par
års tid hade han uppsigt öfver
frösättning och en trädplanteringsskola,
genomgick vintern 1880—1 en sex
månaders kurs vid Kristinehamns praktiska
skola och fick 1882 plats å Nora apotek.
I aug. 1883 reste han till Amerika och
hamnade först i Renovo, Pa., der han,
efter att ha försökt sig på
jernvägsar-bete, farmning, vedhuggning m. m., blef
clerk vid en lokomotiv-verkstad. 1884
flyttade han till Alleghany City, Pa.,
och erhöll anställning i
"tnailing"-de-partementet vid en tidning. I aug. 1887
flyttade han till Erie, Pa., och har der
arbetat i olika fabriker, men mest i
trä-varuaflar. Han är nu sorterare hos en
större bräugårdsfirma. Redan i Sverige
lemnade Rosenberg poetiska bidrag till
Örebro-tidningen Allehanda för folket, i
hvars gàt- och charadafdelning hau var
medarbetare åren 1879—83. Här i landet
har han skrifvit talrika små kväden i Sv.
Trib., Sv. Romanbladet, Brudkronan, Sv.
Am. m. fl. Aron Ingvall säger, att "det
är som en idyllisk verskonstnär
Rosenberg gjort sig känd," samt att man
"måste beundra honom ej blott som en
selfmade man, utan äfven som en skald,
hvilken med ringa hjelp har kunnat lyfta
vingarne till flygt mot högre regioner, dit
mången med mera underbyggnad ej
kunnat nå." Rosenberg är naturskald.
"Naturen har alltid varit mitt
älsklingsstudium," skrifver han i ett bref, "och hela
sommarnätter kunde jag sitta i de gröna
skogarnes paradis och lyssna till
foglarnes sång och vindens sus samt betrakta
den storslagna skapelsen rundt omkring.
Det var vid sådana högtidliga stunder
Bom mitt hjerta greps af en underbar
längtan efter någon högre näring, och
här strängade jag min luta och kvad
ensam for mig sjelf med skogens
sångarskara till lyssnare." Många af hans
dikter röra sig också om ämnen ur naturen,
om foglar och blommor, och flera bära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free