Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ligga, och snart du kunde Iia (rott, att sjålen var gången
Bort ined den nedergående sol’n, med de flyktande strålar.
Nu med en suck så djup, att den fann ett eko i hvaltven,
Beser den gamle sig upp; profetiskt blicka hans ogon:
Maningar fordom hade din tjenare Samuel, barnet,
Då lian slumrande låg i nattens heliga tystnad
Lungt uti templets famn och drorn.de om englar och oskuld.
Ack! livad var det i dag, som dref mig, o Gud, i din
boning?
Aningen, sand ifrån dig, (hur vål jag kånde igen den?)
Strålande stod for min blick i en stund af nattliga vakor,
Då det trötta ögat till sömns ej kunde sig sluta.
Flera natter han kommit igen, jag kånner dig, engel,
Vål förstod jag din vink och hörde din hviskande stamma:
Då jag kommer hårnåst, jag tager dig med mig tillbaka.
Skuggornas mystiska stund, hurvåldigtdu griper mitt sinne!
Sjelf en darrande skugga jag står på grånsen af grafven,
Långtadc endast liitupp en gång, den sista, att bedja,
Bedja med andaktens brinnande eld i ditt herrliga tempel,
Fyllande murar och hvalf, som förr, med lågande böner,
Ensam med dig, min Fader och Gud, den yttersta
handling,
Som den gamle ånnu vid lifvet fjetfrar och jorden.
Ilår i ditt hus och vid altarets fot. och sedd af. ditt öga
Nederlag-ger jag nu det vigtiga kall, du mig gifvit;
Ty, jag kånner det vål, min jordiska såndning år slutad,
Slagen ar pröfningens stund och tusende, tusende tankar
Tranga sig botande in på min sjal och fråga mig alla,
Ilur jag födde din hjord och hur jag skötte din
vingård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
