Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Må hon då tala, den eviga sjelf, sitt himmelska tungmål,
Låt henne ljuda irån höjden ett eko, en stamma fVån högre,
Renare verldar hitner, en röst från himmelens throner,
Och må låraren sjelf försvinna — ja vål, men i lågor,
Likasom branden dör bort i en Ilamma, som lyser och
våruier.
Manar dessutom ljumt till dygden den himmelska låranV
Står hon med tårar ej i gudomliga ögon och gråter
Öfver Jerusalem ån och lider och dör och försonar?
Se dessa åldriga hvalf, de innesluta min lefnads
Dyraste verkningskrets; vålan, livad vittnen J, murar?
Båren tillbaka do ord, som jag anförtrodde så ofta
Har i ert sköte, jag kånner dem ån ocli hårar af minnen
Sluta omkring mig sin ring; o! törs jag vål skåda dem
alla
Stadigt i ögonen in och möta de prof vande blickar?
Dock, livi mana dem fram? Ty hveni, rättfärdige Fader,
Kan bestå inför dig? IIvi forskar jag endast att linna,
livad jag kånde förut så våt, mina brister och svaghet?
llvi förspiller jag hår de dyra, flyende stunder,
Som jag behöfde så vål till böner? Kunde jag bedja
Blott som min ande det vill! rör qvaft då blefvo mig
templet,
Murarne remnade då, ty i den lågande bönen
Bor der en segerkraft, som kampar, som Israel fordom
Kampade segorsåll, fast båfvande, kampen med Herran.
Bönerna, barn af dig sjelf, vill jag skicka förut till din
himmel,
Att 111ig bereda en plats; jag vill taga dem med mig på
vågen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
