- Project Runeberg -  Öfningar att formera våra pennor /
41

(1843) [MARC] Author: Johan Andersson, Anders Anderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Mattare ar solens låga der,

»Liksom elden uti flickans öga,

■ Men en våldig andes stamma talar
»Utur stormen, strömmen, skogen, klippan.
»Ja, signora Viola, fast snön
»Lägger sig på blomman och fast vågen
»Fryser, linnas der dock varma hjertan
»Och livad mer år, Viola, evigt trogna.
»Såg, o flicka! har du mod att ålska
»Glödande som Södren, upp i Norden,
»Hvarest forsen sjunger minnets drapa
»Och der åskan utur svarta skyar
»Dånar dödens vaggsång öfver lifvet,

»Der den starke nordan, fjellens son,
»Skakar snön ur jordens gröna lockar,
»Skogens höga tallar? Såg! o såg!

»Har du mod att öfvergifva allt
»Och uti ett armt men troget hjerta
»Finna ditt Italien igen?

»Se ej så på denna ljufva himmel,

»Ty den falske vill bedraga dig,

»O! nej, blicka blott uti mitt öga!

»Hör ej på hvad aftonvinden hviskar
»1 ditt öra nu med svekfull tunga,

»O! nej, hor blott hur mitt hjerta slår!
»Blott en blick — ett ord — o! svara, sv

Först med undran uti blicken målad
Lyssnade hon noga, snart dock stiger
Uti ögat något onåmnbart;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennofning/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free