Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från ett land, der ej naturen prunkar
Uti yppig vestkraft, men sig klåder
Uti enkel skönhet, enkel höghet;
Der han sjunger kraftigare toner,
Hvilka våcka k åns lan, amma sjålen
Ej till lek, men vål till kamp och alfvar
Dock det ges ett. högre fosterland,
Dit vår andes slågtskap, våra minnen
Evigt draga, minnen ånnu åldre
Dock ån Nordens alla åttekumlar.
Dit vår aning vilt, der år vår hembygd,
1 hvars heliga och tysta lundar
Sanningens gudinna stilla talar
Till den lyssnande och frie anden;
Dit vår kosa vigtas, der år målet.
Fjerran står det val och huljdt i töcken.
Stranden tyckes vika, liksom fordom
Då yEneas irrande kring hafven
Sökte sig ett fosterland, af ödet
Visadt, för att dyrka der de gudar,
Som i ståfven af det snålla skeppet
Genom böljors brus hans segling bågnat.
Men förenad kraft besegrar hindren;
Nordens kampar, då i svärdets lekar
De hvarandras krafter väldigt pröfvat,
Ristade uti det varma blodet
Fosterbrudralag, förbund i striden.
Kamp för ljuset år ju ock en kamp
Och då tidens sol sig stilla sånker
Mot sin nedgång lutande i vester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>