Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peder Brahe d. ä.
19
som dock sist förde honom fram till foten af tronen.
Joakims son Peder, född 1520, ärfde Rydboholm i Uppland,
hvilket stora gods hans moder tillfört släkten. Af sin
konungslige morbroder utnämndes han 1540 till ståthållare
pä Stockholms slott och fyra år senare till riksråd samt
lagman öfver Uppland och Norrland. Samma år, 1644,
undertecknade han arfföreningen i Västerås och skref sig
därvid „Peder Bragde till Ribboholm". Törhända var det
för de goda tjänster Peder under Dackefejden gjort riket,
som Gustaf Vasa den 20 december 1544 skänkte honom
ett f. d. gilleshus vid Stortorget i Stockholm. Sin
morbroders bevågenhet bibehöll han äfven under de följande
tiderna, hvilket framgår bl. a. däraf, att konungen
fastlagssöndagen 1549 höll bröllop för Peder Brahe och jungfru
Beata Gustafsdotter Stenbock. Då Gustaf Vasa 1552 själf
ingick giftermål med Beatas syster Katarina, trädde han
i svågerskapsförhållande till sin systerson, och härigenom
blef förbindelsen mellan ätterna Brahe och Vasa
ytterligare befäst.
Af sin kusin Erik XIV vardt riksrådet Brahe vid
dennes kröning den 29 juni 1561 jämte Svante Sture och
Gustaf Johansson (Tre rosor) upphöjd i grefligt stånd och
högtidligen krönt. Han skref sig grefve till Öregrund,
till dess att han den 20 mars 1562 till sitt grefvestånds
underhåll emottog, på tvenne gårdar när, Visingsö i
Vättern i förläning. „ Dessutom hafve Vi — så tillkännager
konungen i donationsurkunden — förändrat och
förbättrat välbemälde grefve Peders sköldemärke, nämligen en
fyrstyckad sköld med blåa och röda färger, uti de blåa
fält-en, både det öfre och nedre, fem hvita liljor, uti de
röda fälten, både det öfre och nedre, en hvit häst med
en helt väpnad man däruppå, midt uti skölden två svarta
örnvingar i ett gult fält; ofvanpå hela skölden en
grefvekrona". Étt förnyadt stadfästelsebrefdateradt den 17
’) För detaljerna af det vidlyftiga dokumentet redogör Gustaf
Forsgrén i sitt arbete »Bidrag till svenska gref- och friherreskapens
historia under Erik XIV:s och Johan Illrs tid’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
