Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Brahes «Tidebok>.
krönika. Dessa dagboksanteckningar, omfattande tiden 3
januari 1602—28 september 1629, äro likvisst till formen
af en ganska anspråkslös beskaffenhet och möjliggöra ej
någon djupare inblick i memoarförfattarens eget själslif.
De flesta uppgifterna hänföra sig nämligen till orter, där
grefven vistats, samt till personer, dem han råkat. Här
och hvar inflikas några korta notiser om reparationer på
stamgodset samt diverse inköp och andra
penningetransaktioner. Sammanträffande med kungliga personer
omtalas med större utförlighet. Ett par gånger säger sig
grefven ock varit i gräl med någon adlig vän om
jakträtt eller lösen för jord. Missmodiga stämningar noteras
kort om godt med „dies infelix" eller „infelix fui". Ett
drag af skrockfullhet kan man ock konstatera i
anteckningar sådana som: „1620 den 2 oktober drömde jag om
mitt skägg". — ,,1622 den 13 september drömde jag att
min näsa blödde". — „1626 den 1 maj drömde jag om
elden i silfverfaten" o. s. v.
Från och med den tid grefve Abraham fått sina
vuxna söner anställda i statens tjänst sökte han oftare än
förr att draga sig bort från offentliga värf till det
landtliga lugnet på Rydboholm. Än hindrar menföret
vintertid eller bristen på bat sommartid honom från att resa in
till rådsmötena, än är det opasslighet, som ger anledning
till utevaro från hofrättens sammanträden. Att grefvens
rådskolleger observerade undflykterna framgår bl. a. af
Gabriel Oxenstiernas bref den 15 sept. 1621 till sin
broder rikskanslern. Han skrifver: „Gref Abraham excuserar
sig med sjukdom och svaghet" och den 6 januari 1626
heter det: „Gref Abraham absenterar sig möre antiquo".
Abraham Brahes gemål, fru Elsa, var en godhjärtad
och trogen maka och moder. Något ovanligare mått af
intelligens tyckes ej hafva fallit på hennes lott, ej heller
tyckes hon hafva varit en af det 17:de seklets ampra
adliga matmödrar, som satte sin ära i att sköta jordbruk
och affärer, hushall och tjänstefolk med manlig energi
och kraft. Utanför det egna hemmets trånga krets
spelade hon ingen roll; fru Elsa var dessutom mycket ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
