Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 I flllt och vid riksdagar.
råde sig endast ett par gånger i regeringsvänlig riktning
samt var med om att underteckna riksdagsbeslutet af den
15 februari. Adeln hade åtagit sig, på villkor att
beslutet ej i framtiden skulle lända dess privilegier till
förfång, att erlägga boskapspenningar till samma belopp, som
för krono- och skattejord erlades, samt bland sina
frälsebönder — husfolket och sätesgårdens underhafvande
undantagna — tillåta en utskrifning af hvar tionde man,
Några veckor senare åtföljde grefven kungaparet på
en utflykt till Kopparberget i Dalarna och de andra
bergslagerna, hvarefter han, sedan förberedelserna för årets
polska fälttåg afslutats, i Gustaf Adolfs sällskap den 4
maj från Elfsnabben afseglade till Pillau. Den svenska
krigshären uppgick vid denna tidpunkt till 35,000 man,
hvarför krigsaktionen öppnades under goda förhoppningar.
Innan konungen ryckte längre in i landet, beslöt han att
eröfra Danzig, hvars rika tullinkomster lofvade den magra
svenska krigskassan en behöflig förstärkning. Skansen
Danzigerhaupt blef ock lyckligt besatt, och därifrån
beslöt konungen att under natten mellan den 23 och 24
maj söka öfvergå till Klein-Werder. Uppbrottet skedde
så plötsligt, att Per Brahe icke hann ikläda sig rustningen,
hvarför konungen på hans hufvud tryckte en stormhatt.
Den skara om 1,200 svenskar, som nu drog ut till anfall,
fördelade sig på en mängd roddbåtar under befäl af Thurn,
Taupadel, Åke Tott, Nils Brahe m. fi. Svårigheten att i
blamörkret manövrera farkosterna bragte flere af dem på
grund. Buller uppstod, och snart möttes svenskarne af
riksdagar medgafs endast åt i riddarhuset inskrifna ätters manliga
medlemmar och rösträtten åt ätternas hufvudmän; ståndet fördelades
på tre klasser, hvilka röstade klassvis, och vid ständermötena
presiderade i adeln en landtmarskalk, utsedd af konungen och beklädd
med en rätt betydande makt. Herreklassen omfattade grefvar och
friherrar; den andra klassen upptog riddare och deras vederlikar, till
hvilka hörde de, hvilkas föräldrar eller förfäder varit riksråd;
svenneklassen rekryterades af ’alla de andra familjer, som frälse tjäna».
•Hufvudmännen sitte och tale i samkvämet, alla andra stånde pil
golfvet bakom sin ätts säte, höre och tigc>, heter det i förordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
