Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förberedelserna till drotavalet.
146
ej ordentligt fått uppbära sina räntor, gaf grefven i sin
egenskap af storfurstendömets generalguvernör en
förklaring därtill. Han framhöll bl. a., att de, som hade
fordringar att utkräfva, icke använde pålitliga skrifvare såsom
ombud, utan okunniga underofficerare, hvilka togo mutor
af fogdarna och därför icke heller kunde prestera korrekta
redovisningar. Saken lämnades tills vidare därhän.
De tätt återkommande rådssessionerna gjorde, att P.
Brahe nödgades uppgifva tanken pà en snabb återfärd till
grefskapetoch därtill kom, att tidpunkten för
drots-valet närmade sig, ett val, som för tillfället intresserade
grefven mer än allt annat. Frågan togs först upp vid ett
par sekreta plena i början af april, och den 8:do i samma
manad vidtog voteringen. De fyra medlemmarna i
förmyndarstyrelsen, sju andra närvarande radsherrar, bland
dem P. Brahe, samt K. G. Wrangel, J. Kurck och J.
Oxenstierna, hvilka tre för tillfället voro sjuka, afgåfvo
sina förseglade valsedlar, hvilka insattes i en ask, till dess
att några dagar senare sex på resor stadda riksråd hunnit
insända sina vota. Frågan om valet hade emellertid
blifvit ifrigt diskuterad, och för olika kandidater hade en
liflig agitation ägt rum. Det berättas, att Gyllenhjelm
och Skytte velat se pfalzgrefven Karl Gustaf utsedd till
drots, men drottningen hade afstyrkt denna plan. Hon
för sin del önskade, att kanslern intoge första platsen bland
riksförmyndarne, men Oxenstierna brydde sig ej om donna
ära. Icke heller marsken och amiralen fikade därefter.
Återstod således för kanslern och hans parti endast
skattmästaren den 55-àrige Gabriel Bengtsson Oxenstierna, och
honom uppställde de som sin kandidat. De ville nämligen
ej rösta pa Per Brahe, men ansågo sig à andra sidan ej
heller kunna välja till drots någon rådsherre af lägre börd
och anciennitet än den, som tidigare förestått
drotsäm-betet.
Tanken på återresa till Finland föresväfvade nog Per Brahe
vid denna tid. Han skref t. ex. den 26 februari 1641 till
landshöfdingen i Åbo, att han hoppades kunna anlända dit vid tiden emellan
jvask och pingst.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
