Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
inkallade riksdagen. Då kanslern följande dag upptog
frågan, huru drottning Kristina i god tid kunde vänjas
vid regementet och initieras i dess besvärligheter, yrkade
drotsen på att drottningen tidtals skulle kallas till
rådskammaren för att åhöra förhandlingarna. Förslaget, som
delvis motsades, utmynnade i beslutet, att rådet, när sä
ansågs lämpligt, skulle gå upp till hennes k. majestät
och låta henne lära sig af dess diskussioner. Den 9
januari skedde detta första gången, sedan man beslutit,
att såsom öfverläggningsämnen skulle upptagas frågorna
om kontributions- och utskrifningssättet, hvilka ärenden
skulle föreläggas ständerna. Sessionen öppnades af
kanslern med ett inledande tal, hvarefter P. Brahe med stor
talang förfäktade sina åsikter om huru krigsfolket borde
uttagas efter gårdtalet, icke såsom hittills efter mantalet,
samt att boskapsskatten, hvars uppbringande varit
kostsam och föranledt allmogen till bedrägerier, skulle
ersättas med en penningeskatt, utgående i proportion till
gårdarnas storlek.
Grefven hade ock den fägnaden att se sitt af rådet
omfattade reformförslag beträffande utskrifningen*)
antaget af ständerna. I frågan om friskjutsprivilegiets
afskaffande hade P. Brahe en mot kanslern afvikande åsikt2),
och man förmodar, icke utan skäl, att den ansökan om
skjutsfrihet adelns första klass ingaf till regeringen, hade
sin författare i Brahe.
’) Detaljerna af förslaget hade den 12 jan. diskuterats af rådet.
Ur det särdeles illa affattade protokollet, hvilket låter Per Brahe
framstå som en klen talare, utplocka vi ett par mera karaktäristiska
uttryck. Kanslern: Adeln är då först adel, om hvar och en finge
bruka sitt, som ban ville. — Drotsen: Hvarje stånd är särskildt och
angår intet det andra. — Icke allt må svedas, som ludet är!
*) Att utlänningar hyste den föreställningen, att Axel Oxenstierna
och Per Brahe fortfarande täflade om inflytandet i regeringen,
framgår däraf, att danska sändebudet Peder Vibe, på tal om drottning
Kristinas giftermålsplaner, den 7 maj 1642 skrifver till Kristian IV:
t In summa hun fa-r att haffue pasiens indtill Drotsen och
Chanse-leren gerader beder sammen om deres præeminens. Forend ded
nkeer, da erlanger hun Inted».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
