Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
ansåg detta själffallot, ty rikets värdighet och bruket i
andra länder kräfde, att enhvar använde sitt modersmål.
Härmed var saken afgjord, men i samband därmed beslöt
rådet, att latinska bref skulle besvaras pä latin, den
franska regeringens tills vidare likaså, men alla andra stater,
hvilka i brefväxling nyttjade sina respektive språk, skulle
få besked på svenska. Drotsens slutreplik i diskussionen
lydde: „När främmande ambassadörer af stolthet intet
annat tala än sitt modersmål, då tala vi svenska*.
År 1643 infann sig drotsen i rådet den 7 februari
och fortfor att, pä några möten när, punktligt deltaga i
arbetena ända till den 13 december, dä han tog afsked
för att resa nedåt landet öfver julhelgen. Den kungliga
senatens öfverläggningar hade under året koncentrerat sig
kring den yttre politiken, och äfven i detta afseende, att
icke -tala om uppoffringar af manskap och penningar i
krigetl), förbrukade de svenska regeringsherrarna inera
kraft och tid, än riket egentligen hade haft råd till. Om
den tyska fredstraktaten, som aldrig tycktes blifva färdig
till undertecknande, ordades det vidt och bredt, ocli fällde
därvid rikskanslern den 12 maj det karaktäristiska
yttrandet, att kejsaren voro att förlikna vid en fågel, som
icke hade känning af att dà och då en fjäder rycktes af;
först då man knäckte hufvudet af honom, skulle det
kännas! Som emellertid de svenska och franska truppernas
framgångar på krigsteatern gjort, att Sverige kunde vara
relativt tryggt vis à vis Tyskland, tyckte sig de svenska
Statsmännen kunna upptaga planen på ett anfallski-ig mot
den opalitliga södra grannen, Danmark 2). Framom andra
’) Den 19 april 1643 yttrades af drotsen i rådet på tal om *liuru
inedel skola göras:» «Att sälja gods klickar intet; nya kontributioner
att lägga på landet är ock svårt och farligt».
2) Redan under Gustaf Adolfs lifstid hade danska regeringen
lagt i dagen en halft fientlig hållning gent emot Sverige. Axel Oxen
stierna, som insåg, att Danmarks afundsjuka och ovilja förr eller senare
skulle valla den svenska staten skada ocli förtret, uttalade ofta sina
farhågor och arbetade för att svenskarne borde hålla sig beredda, dä
kriget mot juten skulle bryta lös. Vid rådsmötet den 17 januari 1639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
