Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
handlingarna. Professorn i fysik Georg Alanus
öfverflyttades genom val till teologiska fakulteten, fyra åländska
socknar lades under barnskolan i Saltvik, och Per Brahe
uppmanade Michael Wexionius att författa Sveriges och
Finlands historia samt Simon Kexlerus att skrifva ett
kalendarium för år 1649. På hemställan huru man borde
förfara „med de små adelsmäns barn, som äro under
akademin", resolverade kanslern, att de ingalunda vid
akademiska fester ägde rätt att gå framför professorerna, men
vid bröllop och andra privata tillställningar hade de sin
gifna plats vid sidan af andra jämbördiga frälsemän.
Följande dag inföll hans grefliga nådes namnsdag,
och den firades med en fest kl. 1 e. m. i större auditoriet.
Den höglärde och vältalige professor Michael Wexionius
uppläste på klingande latin en hyllningssång, i hvilken
strofernas initialer bildade grefvens namn och versfötterna
framburo dityrambiska uttryck sådana som: „Pellite,
Abo-enses, nova carmina pellite Musae! — Exultant urbes! —
Ad coelum jubila foliant!" o. s. v. Därefter framträdde
österbottningen liber studiosus Andreas A. Ulstadius’)
med en „Oratio gratulatoria recitata coram illustrissimo
Comite Petro Brahe", i hvilket andragande talaren
beprisade grefven såsom Finlands och akademins städse
väl-villige pater och patron.
Denna första akademiska fest med grefven såsom
hedersgäst efterföljdes längre fram af flera andra, och
tack vare studeranden Petrus Gyllenii 2) annotationer, äro
vi i tillfälle att därom lämna några uppgifter. Af dem
framgår det, att en rätt liflig och förtrolig
korrespondens radde mellan kanslern och akademistaten, och tve-
7 v
fattning han ända till sin död kvarstod, städse med intresse följande
universitetets angelägenheter och klokt ingripande än som rådgifvare,
Un soi 11 högsta ledande styresman.
’) Senare kyrkoherde i Ijo och fader till trossvärmaren Lare
ristadius.
’) Petrus Magni (nilenius, född i Värmland 1H22, blef student
i Aho 1 <>48, magister }<>.">(>, diid såsom kyrkoherde i Bolstad
(Sverige) 1075.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
