Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frieri.
193
Men det blef icke bättre, snarare tvärtom! Pfalzgrefven
uppväxte till en inbilsk, envis och trätlysten man,
^behaglig för de sina och onyttig för sitt land".
Efter återkomsten från Finland hade Per Brahe
fäg-naden emottaga underrättelsen, att magens ekonomi
förbättrats, ty tack vare Magnus Gabriel De la Gardies
bemedling hade han blifvit utnämnd till generalguvernör
öfver Västergötland, Halland, Dal och Värmland, och
denna befattning inbragte ärligen 12,000 daler. Den
tacksamme riksdrotsen uppvaktade De la Gardie i följande
nästan krypande ordalag:
„ Hennes Kungliga Majestät var allernàdigsta
drottnings oföränderliga höga nåde och gunst mot mig sin
ringa tjänare, om hvilken min käre frände mig än mera
förvissat, tager jag an med största devotion och, näst
Gud, skattar för den största lycksalighet, som mig i
denna världen kan vederfaras, och estimerar det högre,
än jag i pennan fatta kan, och lägger mig för hennes
Kungliga Majestäts fötter med min underdånigaste tjänst
till min död". —
Elsa Beatas kusin, Elsa Elisabet, erhöll äfven en friare,
och det var guvernören öfver Estland, den 24-årige Erik
Oxenstierna, som på sin faders anvisning och råd till den
unga tärnans anförvanter framförde en anhållan om
hennes hand. Ogärna gjorde ban det dock, ty endast en
gang hade han flyktigt sett jungfrun på Rydboholm.
För att få närmare besked om föremålet för sin
blifvande kärlek sände han sin stallmästare Jesper Crusebjörn
dit, och denne afgaf följande rapport : „Fröken Elsa
Elisabet liknar eders grefliga nåde hel till ansiktet. I
konversation är hon fuller tyst af sig, så att hon intet
begynner något tal, men aimabel i svarande. I lekande gifver
hon ingen sina leksystrar i lustighet efter. Hennes löje är
mäkta gladt och modest. Eljest är hon slug och
ingeni-euse. Hon spelar helt väl efter tabellatur på symfoni.
Sina kvinnfolksstycken kan hon väl, ty jag hafver sett
hennes båge. Hennes färger gifva med, att hon hafver
god hälsa. Eljest är hon ej heller något kräsmagug".
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
