Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
pä sin post, „intet annat sökandes än Guds ära, konungens
välfärd samt rikets och allas våras säkerhet och frihet".
Drotsen slöt sitt andragande med det förslag, att en
deputation borde uppvakta drottningen och hertigen, och
„äro vi i den goda tillförsikt, han intet låter sig turbera.
när han ser ständerna stå fast vid fattade konsilier och
intet annat står att göra".
Frågan om testamentet hade sålunda provisoriskt
blifvit löst, och fredagen den 17 februari undertecknades
„Rikets ständers förklaring om riksstyrelsen intill nästa
riksdag". Följande dag ’) öppnades åter Göteborgs portar,
hvilka hållits stängda sedan måndagen. Nu återstod det
att i princip uttala sig för i hvilken riktning den yttre
politiken skulle styras in — de äskade krigsgärderna hade
ständerna redan före Karl Gustafs död beviljat. Emedan
önskan om fred var allmän, gingo alla uttalanden i denna
riktning. Äfven Per Brahe var nu böjd för att Sverige
främst borde söka fred med Danmark och icke ingå på
något förbund med Holland2).
Underskrifvandet af riksdagsbeslutet, hvilket skedde
den 1 mars 1660, hade fördröjts genom böndernas
högljudda missnöje öfver allmogens olidliga
dagsverksskyldighet, men de funno dock sist för godt att teckna sina
namn under dokumentet, sedan rådet förklarat sig vilja
upplösa riksdagen och nöja sig med de tre öfriga
ståndens beslut. Riksdagen vardt alltså ändad, och efter det
att rådet af gjort flere löpande ärenden och utsändt
noti-fikationer om konungens dödsfall åt många håll, skildes
’) Då riksrådet denna dag sammanträdde i drotsens kvarter,
framkom sekreteraren Ehrensteen med en anklagelse mot
referen-darien för de finska ärendena Tavast; denne hade nämligen
falske-ligen påstått, att Ehrensteen hemma hos sig anordnat ett politiskt
möte. Efter det att drotsen sökt lugna den upprörda kärandeparten
med beskedet, att mycket under interregnum talats äfven om honom
(Brahe), men att man ej borde fästa sig vid sådant prat, och de andra
riksråden bekräftat sin åsikt om Ehrensteen såsom en hederlig karl,
lämnades ärendet därhän.
*) »Ryssen är jag intet rädd för, men holländaren är en värre
herre».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
