Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•272
Grefven af Visingsborg.
bref af 1569 framgår, att grefven ägde rätt att utnämna
häradshöfdingen i grefskapet. Dennes domar
öfverklaga-des inför grefven, och från denne kunde vädjan ske till
riksrådet och konungen. Genom hofrättens i Jönköping
inrättande blef vädjomålsgången delvis ändrad, men år
1633 utverkade Per Brahe affattandet af ett rådsbeslnt,
enligt hvilket hofrätten, med förbigående af
landshöfdingen, skulle direkt kommunicera med honom. Men icke
nöjd ens härmed, förmådde drotsen drottning Kristina att
åt honom den 4 mars 1654 utfärda ett extra privilegiebref,
af innehåll att ban på Visingsö erhöll absolut jurisdiktion
och halsrätt öfver inbyggarena på ön. Härmed hade grefven
alltså fått en oinskränkt makt öfver sina närmaste
undersåtars lif och död.
Per Brahe var synnerligen mån om sina grefliga
rättigheter;’) när därför från ett eller annat håll försök
gjordes att träda dem för när, försvarade han dem så
ifrigt, som om det gällt ej gård eller grund, utan lif och
ära. Följande redogörelse skall belysa detta sakförhållande.
Redan före afresan till Finland 1637 hade Per Brahe
förfäktat åsikten, att salpeters- och bygguadshjälpen för
grefskapet Visingsborg icke kunde anses tillkomma kronan,
då den af honom och de andra grefvarna af Visingsborg
tidigare för egen räkning uppburits. Följande år utgick
frän räkningekammaren i Stockholm befallning till
landshöfdingen i Jönköping, att denne i grefskapet skulle låta
uppbära de s. k. ovissa räntorna och inleverera dem direkt
till kronan. Underrättelsen härom förtröt grefve Per på
det högsta, och han gaf kontraorder åt sin
befallningsman på Visingsö. Det var ingen förmånlig tanke han
hyste om kronans uppbördsmän, eftersom han till
rikskanslern vågade skrifva (Åbo den 16 juli 1638): „Skulle
landshöfdingens uppbördsmän i mitt grefskap få insteg,
blefve det utan tvifvel helt öde. Det är ett län, som
’) Den 27 mars 1633 yttrade P. Brahe, att han s&som grefve pà
sitt gods «mà göra allt hvad han vill, undantagandes endast det, som
är jus raajestatis».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
