Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
den liörde till de ordinarie räntorna, och dess uppbärande
af grefvarna på Visingsborg hade häfd för sig. Det
abe-ropade förläningsbrefvet af år 1633 hade ej tillräckligt
bindande kraft, och „synes något obreptitie varda utbragt
såsom i begynnelsen på regeringsadministrationen". Hvad
sättet att uppbära de omtvistade räntorna angick, ansågs
det konsiderabelt, att grefven lät inkassera dem samt
sedan till ståthållaren inlämnade verificerad räkning.
Regeringens åsikt i frågan, som äfven var Axel
Oxenstiernas, utvecklade kanslern i ett långt, kraftigt och
sakrikt andragande, hvilket, dateradt den 8 september
1638, afgick till Finland. Han bevisade däri punkt för
punkt, att Brahes pretentioner hvarken stödde sig på lag
och häfd eller på billighet och rättvisa. Kanslern och alla
andra hade erlagt motsvarande kontributioner utan att knota.
Han beklagar, att han i detta fall ej kunde skrifva grefven
till nöjes; plikterna mot fäderneslandet tvungo honom att
ärligt och öppet framlägga bevisen för kronans rätt.
Den 25 september fick Brahe emottaga denna
skrifvelse, och följande dag hade han sitt svar färdigt. Det
inledes med en ödmjuk, men på samma gång något sötsur
anmärkning om att ett något hastigare svar hade grefven
emotsett, men öfver dröjsmålet var det ju ej att undra,
då „de gode herrar af regeringen med så många högre
och viktigare ärenden äro betungade". Därefter tackar
han, att konungsföringen blifvit honom tillerkänd. Att
detsamma icke skett med de andra skatterna, gjorde honom
ondt. Då han tidigare uppburit dessa intrader, hade han
gjort det ej såsom en del af lönen, utan med stöd af
brefvet af 1633 såsom en förläning af gällande kraft, till dess
att drottningen blifvit myndig. Härefter följde en längre
utläggning af de skäl, som styrkt honom i denna
uppfattning, äfvensom diverse invändningar mot regeringens
sätt att se saken. Enhvars och främst adelns och
gref-varnes goda rätt att försvara det de ägde påpekades.
I detta sammanhang utbrister Brahe satiriskt om sina
landsmän, „att alla gaudera vara lika goda som svinefötter
och allena som bonden respektera åren och åldern", hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
