Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Från ingången af 1670-talet rådde ej mera samma
ordning som förut inom friherreskapet. „Bondkaptenen"
Nils Gissla rapporterade till grefven den 3 maj 1670, att
bönderna visat sig mycket ovilliga att exercera, och från
Kajaneborg insände dragonerna klagoskrifter öfver knapp
lön (20 daler i reda penningar). Under missväxtåret 1674
sade de sig hela vintern hafva ätit halmbröd och voro
nästan nakna; i sin ynkedom vädjade de därför till
grefvens barmhärtighet.
Tjänstemännen. Beträffande de mera remarkabla af
grefvens betjänte vilja vi lämna detaljerade uppgifter;
dessa borde försvara sin plats i sin egenskap af bidrag
till kännedomen om lifvet och sederna i Finland åren
1650—1680.
En af de personer, som den längsta tiden kvarstod
i Brahes tjänst, var Henrik Corte, befallningsman i Salo
socken och borgmästare i Brahestad. Tysk till börden,
flyttade han omkring 1640 till Uleå såsom handelsagent
för Stockholmsborgaren Henrik Spiring samt utnämndes
några år senare till kronobefallningsman i norra
Österbotten. Detta värf hindrade honom ej från att år 1649
åt sig och landsfogden Johan Bockmöller af
generalguvernören Per Brahe förskaffa sig privilegiet att förestå
bryggareämbetet i Uleå. Yid stadens brand 1652 uppgick
äfven Cortes gård i lågor. Ägaren hade emellertid
föregående år lämnat orten, sedan han af Brahe antagits till
befallmngsman i Salo och fått order att leda verket vid
den nya stadens fundation.
Emedan Brahestad var det stora friherreskapets
uthamn, hade Corte mycket arbete med expedierandet af
ränfcepersedlarna öfver till Sverige. Årligen befraktade
han flere skutor, hvilka till Bogesund, grefvens svenska
importhamn, öfverförde spannmål, mjöl, smör, talg och
torrfisk. Undantagsvis följde fogden själf med; vanligen
•) «Jag har vid pass 30 år bott här i landet», skrifver han 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
