Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Per Brahes förlikningar i Finland.
vara rest. Öfver den hvälfda porten höjde sig en
portkammare, 5 alnar lång och 3 alnar bred, förstugan
inberäknad. Innanför muren fanns uppförd en s. k.
fot-pall, 10 famnar lång och 1 famn hög, tydligen afsedd att
bereda försvararena lämplig skytteplats. Fotpallen var
torfbeklädd, muren likaså till en alns höjd. Från 3-ttre
sidan sedd var denna 2 famnar hög. Af muren återstod
då att bygga 60 famnar. Som emellertid nödiga
arbetskrafter saknades, föreslog fogden, att grefven borde för
stundande sommar söka ditbeordra 10 kronoknektar såsom
arbetare. Om detta förslag accepterades, är okändt; år
1665 uppfördes en mursträcka om 20 famnars längd,
krutkammaren i muren erhöll ett tak af fyra järnplåtar, och
„ Brahelinna blef spånadt", sedan grefven öfversändt den
rekvirerade tunnan brädspik. Följande sommar bekräftas
det, att hustaket var beslaget med spånbräder samt tjäradt.
Denna rapport gaf Bomgård anledning att fråga, om äfven
väggarna skulle „bespånas" (brädbeslås). Aderton famnar
af muren hade man hunnit med; återstod ännu „22
famnar i längd och 2 rundelar". Detta sistnämnda uttryck
bestyrker till fullo vårt antagande, att muren såsom
försedd med fotpall och torn verkligen var ett försvarsverk,
beräknadt att kunna hålla en fiende på afstånd.
Af en redogörelse för en år 1670 företagen inspektion
på Brahelinna få vi föreställning om huru pass väl slottet
var bestyckadt. Nicolaus Petrellius berättar: „Jag såg där
tvenne stora „järnbassar„ J), i rustkammaren 4 stycken
stora hakar, 22 par musköter med bantlerer, en fana och
en trumma, men krutkammaren är ännu ofärdig och
saknar dörr". En särskild kommendant och besättning bestod
sig Brahelinna dock ej; godsets bönder inöfvades då och
då i exercis, men utan synnerligt resultat.
Ar 1668 eller 1669 afstannade allt byggnadsarbete
på Brahelinna. Sten och kalk låg i förråd i och för
slutförandet af fotpallen innanför sträckmuren, men gamle
’) År 1664 sändes från Sverige öfver Viborg till Brahelinna
»tvenne järnkanoner och något ammunition».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
