Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pottaskebrnket.
345
de 40 ryssar, hvilka gått miste om sin skörd, gjort
motstånd. Härtill svarar majoren lugnande: „De sade icke
ett ord emot, förty de sågo väl, att de hafva gjort illa".
— I konventsprotokollet för 1675 omtalas ett annat
likartadt fall, dà ryssar, under pretext att det skett öster
om riksgränsen, lik visst idkat svedjebruk inom grefvens
område. Pielisbornas ofvan citerade klagoskrift
innehåller ock en vädjan till grefven, att han måtte nådigst anse
folkets stora nöd, framkallad af missväxt, och gifva någon
lindring vid utlagornas erläggande. Denna anhållan
upptogs nådigt, och äfven under följande år visade riksdrotsen
prof pà sin välvilja mot sina fattiga undersåtar vid östra
riksgränsen.
I en af de sista skrifvelserna rörande Finland, den
äj- daterad den 25 februari 1678, visar Per Brahe, att han
väl förstod att bedöma sina Pielisbor och huru sadana
gränsbor borde behandlas. Då det rapporterats, att bland
dem upphöll sig ett antal från kusten bortrymde
båtsmän och knektar, befallde han visst, att desse skulle
gripas, men borde detta „med sadan beskedlighet och manér
drifvas och handteras, att ingen irring, missförstånd eller
ovilja förorsakas hos Pielisborna, som sa nära vid
gränsen sitta".
Pottaskebruket Tid Palokoski. Att Per Brahe inom
sitt besittningsområde i Finland äfven lät anlägga en
fabrik, har icke af hans minnestecknare blifvit påvisadt.
Fyndet af ett par bref äfvensom en dem atföljande
pennteckning möjliggöra emellertid nedanstående intressanta
upplysningar rörande anläggningen af en industriell
inrättning vid Palokoski fors i Siikajoki. Anläggningen af
bruket uppdrog grefven at en tyskfödd man,
pottaskemästaren Sigfriedh Leupold t, och denne uppförde på ackord
de nödiga byggnaderna samt en räcka af kar, i hvilka
askan skulle utlakas. Arbetet härmed fortskred så, att
Leupoldt den 23 augusti 1672 kunde anmäla, att verket
var färdigt så när som på att kitteln, däri luten skulle
kokas, icke än blifvit inmurad och ugnen uppförd. [I denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
